Last modified: 2012-05-21
Abstract
Under 2000-talet utvecklades i Sverige ett stort antal kurser och program med undervisning på engelska. Detta skapade i sin tur ett behov av stöd till de lärare som undervisar i dessa sammanhang. Det har lett till att kurser för lärare har utvecklats vid flera lärosäten. I några fall handlar det om utbildning som sammanför pedagogiska, kulturella och språkliga frågeställningar. I andra fall handlar det om kurser med huvudsaklig inriktning på lärarnas språkliga kompetens i engelska. Stödet till studenternas lärande på ett annat språk än modersmålet har inte utvecklats på samma tydliga sätt, men det finns embryon till sådant stöd.
Utvecklingen av kursutbudet på engelska har också skapat en grund för forskning på området. Det finns exempelvis svensk forskning om studenternas strategier för att hantera lärande på ett annat språk än modersmålet[1] och om lärares bedömning av uppsatser på annat språk än deras modersmål[2]. De kurser och den forskning som finns är dock i mångt och mycket isolerade öar.
Att utvecklingen sker mer eller mindre isolerat medför att vi har dålig kunskap om hur långt vi har kommit. Det medför också att vi har en svag grund för de påståenden som görs om att undervisning på engelska är en av de starka sidorna i svensk högskoleutbildning. Om vi kunde bygga broar mellan de öar av kunskap som finns, skulle vi tydligare kunna se de svagheter och styrkor som finns. Men framförallt skulle vi kunna identifiera områden som behöver utvecklas, såväl inom det enskilda lärosätet som nationellt.
Det som ska diskuteras vid rundabordssamtalet är hur lärande och undervisning på engelska i Sverige kan vidareutvecklas. Exempel på frågor att diskutera är
- Vad vet vi om den undervisning och det lärande som idag sker på engelska i svensk högre utbildning?
- Vilka är de svaga och starka sidorna på dessa områden?
- Hur ser behovet av stöd ut på olika lärosäten?
- Hur långt har vi kommit i utveckling av sådant stöd?
- Vilka bidrag kan aktuell forskning i Sverige ge till fortsatt utveckling?
- Finns det förutsättningar för samarbete mellan lärosäten när det gäller utvecklingen?
- Finns det i så fall delområden där samarbete är lättare att åstadkomma än andra?
Målgruppen för samtalet är de som arbetar med pedagogisk utveckling vid universitet och högskolor samt lärare som undervisar på engelska.
References
[1] Airey, J. (2009) Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. Uppsala: Acta Universialis Upsaliensis. Diss. Uppsala universitet.
[2] ASEA-projektet, Malmö högskola. Se http://www.mah.se/imer/ases