Tillsammans har vi, en lärare och student, genomfört två workshops på kusen Social omvandling inom programmet Mångfaldsstudier vid Malmö högskola.[1] Med en åldersskillnad på 27 år har vi olika erfarenheter, sätt att tala och referera till världen. Gemensamt är vår kritiska ansats förankrad i det genusvetenskapliga fältet. Därför kopplar vi självklart mångfald till centrala sociala kategoriseringar såsom exempelvis samspelet mellan klass, kön, ålder, funktionalitet, sexualitet, etnicitet och religion.

                   Mångfaldsstudier har sedan starten 2010 attraherat en majoritet studenter av etniskt icke svenskt ursprung. Detta bidrar till att finns en stor bredd av erfarenheter, språkliga kompetenser och olika normsystem i detta etnifierade rum där mångfald huvudsakligen förstås som etnisk, möjligen könad.

                   Syftet med våra två workshops var att utmana denna endimensionalitet för att skapa möjligheter till transformativt lärande (Wilhelmsson, 2005). Vi ville få studenterna att uppleva begränsningar i sin förståelse och tillsammans med oss gå i kritisk dialog kring egna och andras förståelser. Genom att få studenterna att koppla ihop sina erfarenheter med sociala förändringsprocesser ville vi få dem medskapande, därför valde vi workshop som arbetsform.

Den första workshopen ”Ditt och mitt liv som en del av sociala omvandlingar. Livserfarenheternas relationer till teorier” inspirerades av Ronny Ambjörnssons (1995) tes om att all social omvandling för individen innebär ett byte av kultur, livsstil, värderingar som omformar känslor och kroppsrörelser. Vi inledde därför med personliga exempel som lyfte fram våra egna olikheter för att skapa ett rum där skiftande erfarenheter kunde rymmas och kännas legitima. Deltagarna uppmuntrades att göra detsamma i sina strukturerade smågruppsdiskussioner för att i den avslutande helgruppdiskussionen se vilka mönster deras erfarenheter av social omvandling skapade. Den andra workshopen ”Min framtida yrkesroll i ett samhälle präglat av mångfald” avslutade kursen. Fokus var denna gång mångfaldens funktioner och konsekvenser i relation till deras framtida yrkesroll där studenterna bland annat genomförde en SWOT-analys av en imaginär framtida yrkessituation.

                   Det primära resultatet består i att likheter och skillnader inom gruppen blev diskuterade och där flerstämmigheten bidrog till att göra mångfald flerdimensionell (Liberg, 2003). I vårt paper kommer vi att diskutera hur mångfalden av erfarenhet i våra akademiska rum kan användas, i första hand i relation till teorier om transformativt och dialogiskt lärande (Liberg, 2003; hooks, 1994, 2003) men också i relation till feministisk demokratiteori (Mouffe, 2008; Larsson, 2010; Cockburn,1998).

[1] http://www.edu.mah.se/SGMAG/