Chalmers Conferences, NU 2012

Kan man handleda studenter som styr sig själv?
Marie Lidskog, Helen Setterud

Last modified: 2012-05-14

Abstract


Bakgrund: På läkarprogrammet i Örebro är den bärande pedagogiska idén att studenten lär bäst genom att utmanas att, utifrån givna förutsättningar i form av kursmålen, själv aktivt formulera sina frågor och utifrån dessa söka relevant kunskap. Programmet är uppbyggt med problembaserat lärande som pedagogisk modell. Vi arbetar som pedagoger på programmet och har bland annat som uppdrag att skapa möjlighet för våra handledare och andra lärare att utvecklas i sin pedagogiska roll. Den viktigaste funktionen som lärare i programmet är den handledande funktionen, att guida och stödja studenterna i deras eget aktiva kunskapssökande. Detta sker t.ex. i rollen som basgruppshandledare, VFU-handledare, seminarieledare, laborationshandledare eller handledare för självständiga arbeten. En viktig diskussion vi för med handledarna är den stora utmaning det innebär är att vara ”passiv” på ett aktivt sätt. Handledarna ska utgå från att studenterna har kapaciteten att själva ta ansvar för sitt lärande men ändå finnas som ett stöd i deras lärande. Med detta menar vi att handledaren ska lämna utrymme åt studenterna att ta initiativ och själva formulera hur de tänker kring en viss situation, utan att leda dem på ”rätt” spår för tidigt.

 Studentstyrt lärande, självstyrt lärande och studentaktiva lärandeformer är ledstjärnor inom den högre utbildningen, och dessa begrepp hittar man återkommande i de flesta kursplaner, utbildningsplaner och andra dokument som beskriver modern högskolepedagogisk verksamhet. . Med utgångspunkt i detta ska sedan olika lärsituationer iscensättas där studenten är aktiv och lärarens roll inte länge är att vara den allvetande experten, utan i stället att vara en handledare med coachande, stödjande funktion.[1]

 Syfte Syftet med detta rundabordssamtal är att diskutera handledning i relation till det studentstyrda lärandet.

 Problemställning: Hur är man handledare på ett sätt som tillåter studenterna att ta eget fullt ansvar för sitt lärande? Vi vill problematisera en handledares funktioner med utgångspunkt i ytterligheterna en student som tar fullt ansvar, men som därmed kanske kommer lite snett utifrån de förväntade målen med lärandet och en passiv student som väntar på att få vägledning utan att ta egna initiativ.

 Målgrupp: Vi vänder oss till alla er som vill utveckla handledarskapet och som på olika sätt brottas med frågan hur man handleder på ett sätt som får studenterna att ta fullt ansvar för det egna lärandet.

[1] Biggs, John  & Catherine Tang. Teaching for Quality Learning at University. What the student does. Open University Press, tredje upplagan 2007