Etiska aspekter på möjligheten att använda patientbaserade inspelningar i undervisning
Last modified: 2012-05-14
Abstract
Syftet med projektet är att dra upp riktlinjer för god etik och bibehållen integritet vid användande av inspelat patientmaterial i undervisningen.
Frågeställningar. (1) Vad sätter gränserna tekniskt, etiskt och juridiskt vid användandet av patientbaserade inspelningar i undervisningen? (2) Vilka verktyg och metoder kan vi använda för utveckling av undervisning med patientbaserat material?
Tekniken har gjort det möjligt att utveckla nya undervisningssätt. Men detta leder också till att vi ställs inför nya frågor. Projektet tar upp frågeställningar som rör skärningspunkten mellan pedagogik, teknik, juridik och etik. Projektet har utgått från utbildning av logopeder, men området är aktuellt för all undervisning som använder digitala media.
Logopedprogrammet är en flervetenskaplig professionsutbildning och ger kunskap om kommunikation och vad som händer vid kommunikationsstörningar http://www.neurophys.gu.se/sektioner/klinisk_neurovetenskap_och_rehabilitering/logopedi/utbildning/grundutb_logopedi/. I det kommande yrkeslivet krävs en förståelse för det komplexa sammanhang som en kommunikationsstörning innebär för patienten. För att bilda sig en helhetsbild av en patients svårigheter behövs stor praktisk erfarenhet (Norman, 2005). Ett sätt för studenten att få den praktiska erfarenheten är att få tillgång till inspelat audio- och video material och analysera kommunikationen ifrån olika perspektiv (Howard, Perkins & Martland, 2001; Hoben, Varley & Cox, 2007). Men med ökad tillgänglighet ökar också kraven på hantering av analysmaterialet så att patientens integritet bevaras. Utbildningen behöver därför ta hänsyn till offentlighetslagstiftningen och personuppgiftslagen.
Vi har undersökt forskningsfrågorna från olika personperspektiv: patientens, studentens och lärarens. Projektets första steg var att göra en inventering av hur patientinspelningar hanteras på logopedutbildningarna i Sverige. Vi har skapat kontakter med jurist, filosof och experter på digital lagring och utrett möjligheter och begränsningar i användingen av patientbaserat material. Under projektets gång har vi konkretiserat riktlinjer för hantering av den här typen av känsliga personuppgifter. Vi har utvecklat självinstruerande laborationer på logopedprogrammet vid GU i enlighet med riktlinjerna. Vidare har personerna som spelats in intervjuats om deras egna upplevelser av inspelningssituationen och tankarna om användandet av inspelningen. Vi har tagit fram exempel på blanketter för skriftligt medgivande, riktlinjer för avväganden som måste göras i den tekniska tillämpningen.
Under arbetet har vi konstaterat att tekniska möjligheter och juridik och etik kommer i konflikt. Inventeringen har visat att det råder osäkerhet kring hur patientbaserade inspelningar bör användas. Vi har insett behov av att fokusera på etik och professionellt förhållningssätt redan tidigt under utbildningen av logopeder. I arbetet med projektet har vi haft anledning att reflektera över vår egen lärandeprocess där fokus i projektet skiftat från tekniska till etiska frågeställningar.
Frågeställningar. (1) Vad sätter gränserna tekniskt, etiskt och juridiskt vid användandet av patientbaserade inspelningar i undervisningen? (2) Vilka verktyg och metoder kan vi använda för utveckling av undervisning med patientbaserat material?
Tekniken har gjort det möjligt att utveckla nya undervisningssätt. Men detta leder också till att vi ställs inför nya frågor. Projektet tar upp frågeställningar som rör skärningspunkten mellan pedagogik, teknik, juridik och etik. Projektet har utgått från utbildning av logopeder, men området är aktuellt för all undervisning som använder digitala media.
Logopedprogrammet är en flervetenskaplig professionsutbildning och ger kunskap om kommunikation och vad som händer vid kommunikationsstörningar http://www.neurophys.gu.se/sektioner/klinisk_neurovetenskap_och_rehabilitering/logopedi/utbildning/grundutb_logopedi/. I det kommande yrkeslivet krävs en förståelse för det komplexa sammanhang som en kommunikationsstörning innebär för patienten. För att bilda sig en helhetsbild av en patients svårigheter behövs stor praktisk erfarenhet (Norman, 2005). Ett sätt för studenten att få den praktiska erfarenheten är att få tillgång till inspelat audio- och video material och analysera kommunikationen ifrån olika perspektiv (Howard, Perkins & Martland, 2001; Hoben, Varley & Cox, 2007). Men med ökad tillgänglighet ökar också kraven på hantering av analysmaterialet så att patientens integritet bevaras. Utbildningen behöver därför ta hänsyn till offentlighetslagstiftningen och personuppgiftslagen.
Vi har undersökt forskningsfrågorna från olika personperspektiv: patientens, studentens och lärarens. Projektets första steg var att göra en inventering av hur patientinspelningar hanteras på logopedutbildningarna i Sverige. Vi har skapat kontakter med jurist, filosof och experter på digital lagring och utrett möjligheter och begränsningar i användingen av patientbaserat material. Under projektets gång har vi konkretiserat riktlinjer för hantering av den här typen av känsliga personuppgifter. Vi har utvecklat självinstruerande laborationer på logopedprogrammet vid GU i enlighet med riktlinjerna. Vidare har personerna som spelats in intervjuats om deras egna upplevelser av inspelningssituationen och tankarna om användandet av inspelningen. Vi har tagit fram exempel på blanketter för skriftligt medgivande, riktlinjer för avväganden som måste göras i den tekniska tillämpningen.
Under arbetet har vi konstaterat att tekniska möjligheter och juridik och etik kommer i konflikt. Inventeringen har visat att det råder osäkerhet kring hur patientbaserade inspelningar bör användas. Vi har insett behov av att fokusera på etik och professionellt förhållningssätt redan tidigt under utbildningen av logopeder. I arbetet med projektet har vi haft anledning att reflektera över vår egen lärandeprocess där fokus i projektet skiftat från tekniska till etiska frågeställningar.
References
Hoben, K., Varley, R. and Cox, R. (2007). Clinical reasoning skills of speech and language therapy students. International Journal of Language and Communication Disorders, S1: 123-135.
Howard, S., Perkins, M. and Martland, P. (2001). An integrated multi-media package för learning clinical phonetics and linguistics. International Journal of Language and Communication Disorders, 1: 327-332.
Norman, G.R. (2005). Research in clinical reasoning. Past history and current trends. Medical Education, 39: 418-427.