Målgrupp: förutom samtliga inblandade i konstnärlig utbildning även andra akademiska ämnen med anknytning till kulturella och kreativa sektorn 

Abstract

Vårt tänkande bygger på att konstnärskapet är en form av handlande som traditionellt har entreprenöriella drag. Konstnärer har i alla tider verkat på marknader. Att förverkliga en konstnärlig intention är ett sätt att vara entreprenöriell. De entreprenöriella kompetenserna ökar emellertid i betydelse idag samband med kulturpolitiska förändringar, globalisering, avinstitutionalisering osv och detta är en viktig utmaning för de högre konstutbildningarna att ta sig an. Det är viktigt att konstnärerna själva arbetar med dessa frågor, eftersom den konstnärliga kompetensen i hög grad är en förtrogenhetskunskap där konstnärliga och entreprenöriella strategier är kombinerade på unika och individuella sätt.

Högskolan för scen och musik, via Ole Lützow Holm, Nätverkstan och Jean Prime från Goldsmith, University of London har utvecklat möjliga vägar för att överbrygga de motsättningar som traditionellt finns mellan konstnärliga studenters huvudsakliga syssla (konsten) och de överlevnadskurser som ofta klämts in i konstnärliga program (ekonomi, marknadsföring, ansökningsförfarande, juridik etc i enskilt företagande). Denna motsättning kan beskrivas som den mellan de konstnärliga friheterna och de entreprenöriella friheterna (Hagoort, 2007). Genom att göra så kan också själva motsättningen bli mindre framträdande. Det går att hitta synergier och en fördjupad studie av entreprenörsbegreppet kan till och med visa på nästan synonyma sidor med konstnärsbegreppet. Exempelvis Ylva Mühlenbock (2004) definierar entreprenörskap som att, "det handlar om att ta initiativ och att genomföra saker där ingen skulle efterfråga eller anklaga någon om det specifika handlandet uteblir". Hagoort förklarar vidare att det i kulturella och kreativa näringar handlar om att integrera de kulturella och kreativa friheterna.  

Runda bordssamtalet tar avstamp i ovanstående beskrivning för att utbyta erfarenheter mellan konstnärliga utbildningar och andra kulturella och kreativa utbildningar.

Frågeställningar: vilka högskolepedagogiska utmaningar ställs konstnärlig utbildning inför i det nya kulturlandskapet? Hur hanterar utbildningar inom olika konstarter begreppet entreprenörskap? Samtalet kommer att kretsa kring dessa frågeställningar och visa på exempel från olika lärosäten, nationellt och internationellt?