Kollektiv kompetensutveckling av yrkesverksamma lärare på avancerad nivå: Skola på vetenskaplig grund – forskande lärare
Last modified: 2012-09-11
Abstract
Studien syftar till att yrkesverksamma lärare i grundskolan, som följer högskolekurser på avancerad
nivå, på kollektiv nivå integrerar en forskande kompetens inom ramen för den undervisande
kompetensen. Genom att lärarna utvecklar vetenskapliga och forskande attityder i yrket förväntas
kvaliteten i deras undervisning öka. Inom ramen för studien besvaras följande frågor:
–
Hur förändras grundskollärares undervisningskompetens genom att forskning och vetenskap
integreras i yrket?
–
Vad sker i och hur påverkas ett yrke då yrkespraktiken akademiseras?
Projektet är finansierat av EU, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings
kommun samt Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Studien är indelad i delstudier där datainsamling sker via SWOT-analys, deltagande observation och
kvalitativa forskningsintervjuer (Kvale, 1996; 1997, Lincoln & Guba, 2000). Observationerna och
intervjuerna riktar sig till deltagande grundskollärare och görs vid olika tillfällen under projekttiden (5
år). Data analyseras bland annat via en kombination av fenomenografi och fenomenologi
(livsvärldsfenomenografi) där resultatet presenteras i beskrivningskategorier.
De resultat som hittills föreligger indikerar bland annat att deltagarna
– utvecklar ny kunskap, nya tankar och annan medvetenhet om läraryrkets kärna
– blir professionella i yrket genom att forskning och vetenskaplighet integreras i kompetensen
– förstår och använder sig av forskningsresultat i den vardagliga yrkesverksamheten
– förbättrar sin undervisning så att deras elevers kunskapsresultat förbättras
Ett projekt av det här slaget, som pågår parallellt med att det sker andra omfattande och centralt
styrda förändringar av yrket och där den mediala uppvaktningen också är stor, umgås ständigt med att
säkert kunna säga att resultaten är en konsekvens av projektet och ingenting annat. Av det skälet är
intentionaliteten i studien mycket viktig. När förändringsprocesser är kollektiva för det med sig effekter
som är rent forskningstekniskt är svåra att hantera. Ett projekt som vara över 5 år och som är knutet
till en och samma arbetsplats är också utsatt för personalförändringar, även om dessa inte är särskilt
omfattande så kan de påverka resultaten. Detta till trots kan vi mejsla ut resultat som är tydliga
konsekvenser av projektet.
nivå, på kollektiv nivå integrerar en forskande kompetens inom ramen för den undervisande
kompetensen. Genom att lärarna utvecklar vetenskapliga och forskande attityder i yrket förväntas
kvaliteten i deras undervisning öka. Inom ramen för studien besvaras följande frågor:
–
Hur förändras grundskollärares undervisningskompetens genom att forskning och vetenskap
integreras i yrket?
–
Vad sker i och hur påverkas ett yrke då yrkespraktiken akademiseras?
Projektet är finansierat av EU, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings
kommun samt Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Studien är indelad i delstudier där datainsamling sker via SWOT-analys, deltagande observation och
kvalitativa forskningsintervjuer (Kvale, 1996; 1997, Lincoln & Guba, 2000). Observationerna och
intervjuerna riktar sig till deltagande grundskollärare och görs vid olika tillfällen under projekttiden (5
år). Data analyseras bland annat via en kombination av fenomenografi och fenomenologi
(livsvärldsfenomenografi) där resultatet presenteras i beskrivningskategorier.
De resultat som hittills föreligger indikerar bland annat att deltagarna
– utvecklar ny kunskap, nya tankar och annan medvetenhet om läraryrkets kärna
– blir professionella i yrket genom att forskning och vetenskaplighet integreras i kompetensen
– förstår och använder sig av forskningsresultat i den vardagliga yrkesverksamheten
– förbättrar sin undervisning så att deras elevers kunskapsresultat förbättras
Ett projekt av det här slaget, som pågår parallellt med att det sker andra omfattande och centralt
styrda förändringar av yrket och där den mediala uppvaktningen också är stor, umgås ständigt med att
säkert kunna säga att resultaten är en konsekvens av projektet och ingenting annat. Av det skälet är
intentionaliteten i studien mycket viktig. När förändringsprocesser är kollektiva för det med sig effekter
som är rent forskningstekniskt är svåra att hantera. Ett projekt som vara över 5 år och som är knutet
till en och samma arbetsplats är också utsatt för personalförändringar, även om dessa inte är särskilt
omfattande så kan de påverka resultaten. Detta till trots kan vi mejsla ut resultat som är tydliga
konsekvenser av projektet.