Med bakgrund i utvecklingen av ett nytt socionomprogram och kursutvärderingssystem vid GU, genomfördes en litteraturstudie av formativ kursutvärdering i högre utbildning. Syftet var att undersöka begreppet och dess tillämpning i högskolepedagogisk forskning och metod, för att precisera metodrekommendationer. Frågeställningarna var:

• Vad innebär formativ kursutvärdering uttryckt i definitioner, syften och tillämpningar?
• Hur är litteraturen explicit och implicit förankrad i teorier om lärande?
• Kan någon av de studerade metoderna rekommenderas för Socialt arbete?

Granskning av vetenskapliga artiklar och metodböcker gjordes 2010-2011 efter databassökningar i CSA Illumina. Innehållet och de språkliga framställningarna tolkades inom ett socialkonstruktionistisk perspektiv (Burr 2007) med hjälp av konstruktivistiska och sociokulturella perspektiv på lärande, och metaforer för undervisning (Biggs & Tang 2009:16ff) och kunskap (Pettersens 2008:79ff).

Resultatet visar att formativ kursutvärdering kan förstås på två olika sätt. Den dominerande innebörden är att studenter och lärare bedömer och för dialoger om studenters lärande för att, genom anpassning av läraktiviter, stödja en process mot bestämda lärandemål. Den följer idén om constructive alignement (Biggs 1999) och är teoretiskt situerad inom både konstruktivistisk och sociokulturell teori. En annan innebörd är att studenter bedömer och betygssätter lärare. Här är syftet antingen att förbättra undervisning och lärande, eller att bidra till lärares professionella utveckling. Dessa två senare varianter är visserligen båda explicit förankrade i konstruktivistisk teori men skiljer sig åt genom att de antingen omfattar, eller saknar, dialoger mellan studenter och lärare. Den sistnämnda tolkas som uttryck för organisatorisk kontroll och styrning. För kursutvärderingar i Socialt arbete rekommenderas en metod (Angelo & Cross 1993) förankrad inom den dominerande betydelsen, då ämnesområdet genom dess anknytning till socialpedagogik har flera teoretiska och metodmässiga paralleller till sociokulturell teori (se exempelvis Gustavsson 2008).