Verksamma lärare signalerar på olika sätt och med olika grad av tydlighet för eleverna och deras föräldrar vad som är prioriterat i undervisningen. Man uttrycker vad elevernas vistelse i skolan ska leda till och vilka värderingar som efterfrågas. Lärare som exempelvis betonar ”att känna till begreppet demokrati är helt nödvändigt” eller ”det mest väsentliga är att ni lär er ta eget ansvar” uttrycker medvetet eller omedvetet att en särskild företeelse skymtas, nämligen relationen mellan ämnesspecifikt innehåll å ena sidan värdefrågor å den andra. Hur denna relation förstås och hanteras är betydelsefullt för vilka möjligheter eleverna har att förstå vad målen med skolans verksamhet egentliga innebörd är. Vi ställer oss då frågan hur denna relation kommuniceras av handledande lärare till lärarstudenter under sistnämndas verksamhetsförlagda utbildning. Vilka råd och vilken feedback får lärarstudenterna av sina lärarhandledare? Syftet med föreliggande studie är således att presentera hur lärarstudenter efter sin slutliga verksamhetsförlagda utbildning hanterar och förstår relationen mellan ämnesspecifikt innehåll och värdefrågor i undervisningen och vars konsekvenser diskuteras i relation till deras framtida yrkesutövande.
Undersökningens data erhålls genom intervjuer av lärarstudenter och studien bygger på Bernsteins pedagogiska kodteori (2000), vilken erbjuder ett redskap för att förstå relationen mellan de typer av ord och företeelser som lärarstudenterna involverar i sin undervisning och som ingår i deras uppdrag att främja såväl värderelaterat som ämnesspecifikt innehåll. Studien består av kvalitativt kategoriserade utsagor från 16 lärarstudenter vilka nyligen fullgjort en sex veckors slutlig VFU. Resultatet av intervjuerna med lärarstudenter är att de involverar spänningar och dilemman som kommer till uttryck i en utbredd tvehågsenhet. Det är oundvikligt med en spänning; spänningen ingår i undervisningen med en automatik. Denna automatik innebär emellertid inte att det är likgiltigt hur relationen förstås och tar sig uttryck. Tvärtom, vilka olika typer av värdemässiga hållningar som uppmuntras har betydelse. Med tanke på att det är värderingar som olika prioriteringar och motiveringar bygger på, värderingar som i olika grad underlättar att fullfölja uppdraget om ”en skola för alla”, bör undervisningen inte minst vara ideologiskt medveten. Granström, 2011, menar exempelvis att det är av största betydelse för lärare att synliggöra skolans innehåll och dess ideologiska bakgrund. Utan att detta blir medvetandegjort av de verksamma inom skolan ”är risken stor att man kan bli en aningslös och lojal medarbetare i vilket samhällssystem som helst”.