Lärarutbildningen är en arena för möten mellan olika traditioner och kulturer.  Lärarstudenter konfronteras i utbildningen med ideal kring sitt yrkesval där yrket som sådant ofta uppfattas utifrån yrkesverksamma lärares motiv till sitt tidigare yrkesval. Det senare innebär antingen ett starkt inramat fokus på i huvudsak ämnen, men ett fokus kan också skönjas vilket mer inriktas på elevers utveckling i relation till olika ämnesinnehåll. Lärarutbildningen är också en arena för näringsliv och politiska riktningar. Inte minst de politiska besluten reglerar kraftigt lärarutbildningens innehåll till skillnad mot exempelvis utbildningar för ingenjörer och läkare. I olika styrdokuments inledande texter rörande såväl universitet som grundskola står de övergripande målen för respektive verksamhet. Såväl universitetsutbildning och skola skall exempelvis vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I en examen inom läraryrket antas vidare att utbildningen skall ge studenter möjligheter att exempelvis göra självständiga, systematiska och kritiska bedömningar. Studenten skall vidare visa förmåga att inom yrkesutövningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. I den allmänna grundskolan där läraren skall vara verksam efter utbildning, används formuleringar som att skolan skall förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen syftar till att eleven skall kunna bli en delaktig aktör i samhällslivet. Detta står i kontrast till den detaljstyrning vilken blir påtaglig då utbildningsplaner och kursplaner analyseras. Där framträder en fragmentisering av utbildningsinnehåll när lärarutbildningens mål ställs i relation till skolans läroplan, vars organisation av ämnen kan liknas vid ett litet universitet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur studenter och lärarutbildare uppfattar läraryrkets mål och mening. Analysen grundas i kvalitativ textanalys av dokument, intervjuutsagor och observationsunderlag från fältstudier och tolkas utifrån Habermas teorier kring samhällsbeskrivning, utveckling och människans handlande. Vi ställer det i relation till Habermas idéer kring det moderna samhällets styrning utifrån tre perspektiv. Det första utgörs av den offentliga makten, den andra av marknaden och den tredje av civilsamhället normer och värderingar. I Habermas teori är makt och kommunikation centrala begrepp och kan ställas i relation till idén om utbildningens mål och mening.  

De preliminära resultat som kan skönjas i studien, innebär att lärarutbildning övergripande bildningsmål idag till stor del präglas av retorik vagt grundad i verksamhetsutövningens fokus. Verksamhetsutövning i såväl högskola som grundskola tycks istället präglas av en tilltagande balkanisering långt ifrån Humboldtsuniversitetets bildningsideal och riskerar att förstärka övergripande medborgarkunskapliga mål, till i huvudsak retorik.