Högskoleverkets examensmål kräver att studenter efter sin utbildning ska kunna redogöra för och diskutera slutsatser, kunskap och argument i skrift. Studenter inom tekniska ämnen, såsom datavetenskap, får ofta alltför lite träning i att uttrycka sig skriftligt och den feedback de får inriktar sig ofta enbart på innehållet och inte på hur det framställts.

 Att träna skrivande har en positiv inverkan på studenters prestation då kommunikation och skrivande har en stor betydelse för begreppsbildning och inlärning (Emig, 1988). Baserat på ett stort antal studentintervjuer presenteras att arbeta med skrivande och att ta vara på feedback från lärare som viktigt för att lyckas med sin utbildning (Light, 2004). Det är särskilt viktigt att skrivträningen utförs inom ämnet för studierna (Hoffman, Dansdill & Herscovici, 2006; Hooper & Butler, 2008), men kursmål och riktlinjer som ger lärare stöd för hur skrivande ska bedömas på mer tekniska kurser saknas ofta.

 För att ge studenterna bättre förutsättningar att förbättra sin skrivförmåga har ett projekt startats med syfte att se till att studenter i datavetenskap vid Uppsala Universitet regelbundet får träna skrivande och att de får såväl språklig som ämnesmässig feedback på skriftliga inlämningsuppgifter och uppsatser.

 Projektet bygger vidare på idéer bakom DiaNa-projektet (DiaNa) som tidigare implementerats vid Uppsala Universitet, men fokuserar främst på skrivande inom ämnet datavetenskap. I DiaNa-projektet sker textgranskning endast i form a peer-reviewing, ingen kunskap och erfarenhet från högre nivå tillförs alltså (Moore, 1993). De utvärderingar som gjorts av DiaNa-projektet visar dock att varken studenter eller lärare upplevt någon större progression inom skriftlig framställning (DiaNa, 2005-2006).

 I detta projekt är målsättningen därför att textgranskning även ska utföras av lärare eller av studenter som kommit längre i utvecklingen av sitt eget skrivande. På ett antal kurser har skriftlig kommunikation inom kursens ämne lagts till som kursmål och mål för skrivande på olika utbildningsnivåer har formulerats. Dessutom har lärarresurser i form av modelluppgifter och rättningsstöd utformats.

 I samband med projektet finns möjligheter att studera en rad aspekter som påverkar lärarens arbete med att skapa förutsättningar för att studenters skrivande ska kunna utvecklas. Studenters syn på det egna skrivandet och på skrivandets roll i utbildning och yrkesroll, hur de upplever att skrivträning och olika typer av feedback påverkar deras utveckling, hur progressionsmål för skrivande och andra s.k. professionella färdigheter kan uttryckas, och vad som menas med progression i dessa sammanhang är några exempel.