En vanlig uppfattning i högskole- och universitets­världen är att studenter i allmänhet och lärarstudenter i synnerhet skriver allt sämre och detta upplevs som ett stort problem. Samtidigt som akademiskt skrivande alltså anses vara ett problem för många studenter har det självständiga arbetet om 15 högskolepoäng, som i regel är en vetenskaplig uppsats, fått en ökad bety­delse. Detta beror inte minst på att det självständiga arbetet har blivit en viktig kvalitetsindikator i Hög­skoleverkets system för kvalitetsutvärdering av ut­bildning på grundnivå och avancerad nivå. Då under­visningen i samband med det självständiga arbetet ofta till stor del består av handledning är handledarens roll för det självständiga arbetet av stor betydelse. Mot denna bakgrund har vi riktat in oss på att utforska vilken verksamhet som döljer sig bakom etiketten handledning.

Syftet med detta rundabordssamtal är, med utgångspunkt från en egen studie av muntligt och skriftligt stöd som ges under handledning av lärarstudenter, att samtala om vad som kännetecknar den muntliga dialogen såväl som den skriftliga responsen vid handledning. Vi vill speciellt fokusera på frågan varför studenter ibland väljer att inte ta till sig råd de får från sina handledare.

Det material som vi har samlat in rör processer, upp­fattningar, samtal och texter vilket tillsammans utgör det som vi har valt att kalla handledningskontexten. För att undersöka denna handledningskontext har vi i ett pilotprojekt prövat att kombinera olika metoder. Vi har spelat in handledningssamtal, samlat in texter med textrespons och texter i olika utvecklingsskeden samt genomfört student- och handledarsamtal.

Vi har också prövat att använda metoden Stimulated Recall. Ut­märkande för denna metod är att forskaren spelar in ett samtal, i vårt fall ett handledningstillfälle. Sedan analyseras den inspelade händelsen tillsammans med deltagarna som får kommentera innehållet. Syftet med metoden är att en undersökningsdeltagare ge­nom att lyssna på eller se sig själv på en inspelning lättare kan minnas sina tankar, upplevelser och reak­tioner. Metoden ger alltså undersökningsdeltagaren möjlighet att tankemässigt bringa ordning i de händelser som utspelar sig på inspelningen.

Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det finns skillnader mellan hur studenter och handledare värderar olika inslag i handledningssamtalen. Ett oväntat resultat var att studenter kan förhålla sig indifferenta till kärnaspekter i handledningen. Studenter väljer alltså att ibland helt eller delvis avstå från de råd som de får av sina handledare. Detta är en aspekt av handledning som vill vi diskutera under rundabordssamtalet.