Introduktion

Trots specialistsjuksköterskeutbildningarnas positiva kvalitetsutveckling kvarstår brister omkring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vilka hämmar goda utbildningsmiljöer (Högskoleverket, 2007). Studenthandledning präglad av flexibilitet i relation till lärandebehov som med återkoppling stödjer övergången mellan individuellt stöd och eget ansvar har visat positiv inverkan på lärande (Hardcastle, 2004; Hanley & Higgins, 2005; Hunter et al., 2008). Samtidigt har befintlig forskning visat att såväl intensivvårdsprofessionens innehåll som miljön inte är okomplicerad ur ett lärandeperspektiv (Chaboyer et al., 2001; Endacott et al., 2003; Hunter et al., 2008).

Utveckling utgående ifrån studentens lärande som främjar aktiva studenter samt stimulerar djupinlärning efterfrågas alltmer (WFCCN, 2005; Williams et al., 2006; Högskoleverket, 2007). För skapande av utbildningsmiljöer och förutsättningar som utgår ifrån studentens lärande bör studenters erfarenheter omkring det egna lärandet synliggöras.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva hur specialistsjuksköterskestudenten erfar det egna lärandet under den verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård.

Metod

Datainsamling utgjordes av reflektionsjournaler omkring det egna lärandet under VFU. 20 reflektionsjournaler från fyra studenter analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån Elo och Kyngäs (2007). Genomläsning av datamaterialet generade koder vilka sedan grupperades i underkategorier. Underkategorier med liknande innebörder sammanfogades till huvudkategorier i syfte att generera ökad förståelse samt beskriva fenomenet.

Resultat

Fyra huvudkategorier identifierades, Finna balans mellan tillit och mod, Lärande dialoger inom räckhåll, Fungerande interaktion med omvärlden samt Att erhålla bekräftelser. Resultatet visar att samtidigt som ökad självständighet utvecklas måste lärande dialoger upplevas. Vidare är relevanta teoretiska förberedelser, återkoppling samt flera yrkeskategorier betydelsefulla för balansen mellan tillit och mod samt att erhålla bekräftelser.

Slutsats

Då självständighet tydligt uttalas i specialistsjuksköterskeutbildningens examensordning finns risken att lärande dialoger uteblir om vår strävan efter självständighet kraftigt distanserar vår handledning (SFS 1993:100). Framtidens utmaning ligger i att erbjuda balans mellan lärande dialoger och stödjande utveckling mot självständighet, utan att dessa sker på bekostnad av varandra. Naturlig förekomst av lärande dialoger torde bidra till att finna balans mellan tillit och mod och därigenom främja att studenten vågar vara i lärande.

Då flera yrkeskategorier var betydelsefulla för lärande dialoger samt fungerande interaktion med omvärlden finns fördelar med att aktivt involvera dessa i studentens VFU. Lärosäte och klinisk verksamhet bör framöver samarbeta omkring kvalitativt goda teoretiska förberedelser då detta bidrog till balans mellan tillit och mod samt bekräftelser.

Trots intensivvårdsmiljöns potentiellt negativa aspekter bör inte möjligheterna förbises. Resultatet kan bidra till att miljön, där studenten ständigt exponeras för varierande situationer som möjliggör lärande, tillfullo utnyttjas ur ett lärandeperspektiv.