1. Hur vanligt är det med röstproblem hos nyantagna lärarstudenter? 2. Hur upplever nyantagna studenter sina röster och i förhållande till deras framtida yrkesutövning?  

Rösten är ett viktigt arbetsredskap i undervisningen. Samtidigt utgör lärarna den största yrkesgruppen bland logopedavdelningarnas röstpatienter¹. Enligt en doktorsavhandling våren 2011 hade 13 % av lärarna vid 22 skolor i Skåne röstproblem². En finsk studie visar att röstproblem bland lärare har ökat över en 12-årsperiod³. Arbetsmiljöriskerna är framför allt stora klasser, höga ljudnivåer, torr luft, stress. Internationell forskning visar att lärarstudenter har låg medvetenhet om röstens betydelse i yrket och kraven som kommer att ställas på den⁴ samt att studenter med röstproblem under lärarutbildningen riskerar att utveckla röststörning under sin yrkeskarriär. Vid svenska lärarutbildningar finns idag knappast något stöd för att utveckla en hållbar yrkesröst.

I studien kartlades röstbesvär hos 1250 nyantagna lärarstudenter med ett screeninginstrument⁵ bestående av sex frågor om röstsymptom och med ett röstindex⁶ bestående av 30 frågor om röstfunktionen i olika vardagssituationer samt ett formulär med 10 frågor om potentiella riskfaktorer för röstproblem. Exempel på riskfaktorer i formuläret är stämbandsproblem, halsinfektioner, luftburen allergi, hörselproblem, rökning. Senare togs ur gruppen med röstproblem ett slumpmässigt urval av 20 studenter för intervju om upplevelser av egen och andras röster och i förhållande till lärarprofessionen. Den teoretiska ramen för tolkning av resultaten utgörs av en hermeneutisk-fenomenologiskt inspirerad ansats^7-10. 

Resultatet från screeningstudien visar att 208 av de 1250 studenterna hade röstproblem, en prevalens av 17 %. Riskfaktorerna var signifikant fler bland studenterna med röstproblem än bland studenterna utan röstproblem. Analysen av intervjuerna visar två uttalade teman: 1) vad lärarstudenter lägger för innebörder i begreppet röst samt 2) vad de relaterar till röst. Resultatet visar att rösten utgör en förgivet tagen del av dem själva, av deras levda kroppar. Studenterna reflekterar inte över sin egen röstanvändning förrän något händer som gör att de har svårigheter att använda rösten, att något är fel med den. Studenternas medvetenhet om yrkets krav på rösten är låg. 

Resultaten belyser ett problem som har med högskoleförlagda studier i professionsämnen att göra¹¹. Visserligen finns såväl högskoleförlagda- som verksamhetsförlagda studier inom professionsutbildningar men därmed är det inte säkert att alla väsentliga delar av professionen behandlas. Vissa viktiga yrkesfärdigheter kan när denna uppdelning mellan teori och praktik blir alltför skarp falla mellan stolarna¹². Vi påstår i detta paper att just denna aspekt, lärares röst, utgör en sådan icke-behandlad, men väsentlig, aspekt av läraryrket.