Forskning om handledning i anslutning till självständiga arbeten och avhandlingsarbeten rör i det närmaste uteslutande handledares överväganden, modeller för handledning och mål. I den mån studier fångar den handleddes perspektiv, rör detta i första hand värdering eller uppskattning av handledningen. I en antologi skriven av tjugofem disputerade (Määttä, 2012) beskrivs handledning utifrån vilket stöd som upplevts; hur doktoranden lyckats kombinera doktorsstudier med hem och hushåll eller om förväntningar. Få studier fångar hur den handledde använder sig av handledningen för att söka kunskap om och få stöd i forskningsprocessen. Handledning utgör en process där två parter interagerar. Den kan betraktas som en verksamhet inom en proximal zon, det vill säga att handledningen möjliggör forcering av begränsningar. Sett i ljuset av detta kan man studera vad det är som sker med den handledde, men också försöka förstå hur den handledde tar emot handledning. I projektet förenar vi studiet av hur studenter i lärarutbildning och doktorander från tre olika fakulteter använder handledningstillfällen och handledarens kunskap. Till skillnad mot tidigare studier med intresse för handledares perspektiv, fokuseras lärarstudenters och doktoranders perspektiv. Vilken kunskap söker den handledde och hur tillgodogörs denna kunskap? Projektet kan ge väsentliga bidrag till diskussionen om handledning. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer. Analysen visar att lärarstudenter ställer frågor som är relaterade till såväl det självständiga arbetets utformning, som dess innehåll och studiens genomförande. Vissa frågor kan vid en första anblick uppfattas som ett ganska grunt sätt att närma sig forskningens praktik. "Är det så att vi ska skriva referenser i slutsatsen tillsammans med resultatet? Det känns ju då mer som en diskussion. Har vi missuppfattat detta?". En tolkning av frågan är att den handlar om rapportens struktur och vad som är tillåtet eller nödvändigt. En alternativ tolkning är att frågan analyserad i det sammanhang där den ställs, i själva verket kan handla om att vilja förstå betydelsen och användningen av referenser i studien. Doktorander betonar handledarens analytiska förmåga, men här finns också doktorander som inte ser de vetenskapliga bidragen i handledningen. Handledningen stödjer doktorandens bearbetning av data och bidrar till ett bredare perspektiv på forskningsfrågan. Ingen av doktoranderna har erfarenhet av en djupare diskussion om handledningens innebörd. Presentationen avser att ge en bild av studiens resultat, samt initiera en diskussion om möjliga konsekvenser för handledare och handledningens karaktär.