En ATI-undersökning (Approaches to Teaching Inventory, Triggwell & Prosser 2004) av lärares syn på utbildning och lärande har genomförts på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet. Undersökningen gav flera intressanta resultat.

Lärare med didaktisk fortbildning med tydlig koppling till ämnet eller utbildningen stack ut positivt som de som arbetade studentcentrerat och försökte stödja en förändring av den konceptuella förståelsen (till skillnad från lärare som hade en mer lärarcentrerad praktik med informationsöverföring i fokus). Det går inte att säkerställa att det är utbildningen i sig som leder till detta, även om det finns skäl att tro att detta (Gibbs & Coffey). Alternativt lockar utbildningarna lärare med detta synsätt, och då är det ännu mer positivt att konstatera att utbildningarna är mycket uppskattade.

Ett positivt resultat är att de flesta lärare så tydligt lyfter dialogen med studenterna som viktig. Detta är en viktig faktor för att fortsätta med utvecklingen av interaktionen mellan studenter och lärare. I andra enkätundersökningar ser vi att studenterna inte finner dialogen tillfredsställande (Andersson 2011). Vi får då dra slutsatsen att lärarna vill, men av olika skäl inte förmår, att arbeta med detta.

Bolognaprocessen har givit utslag i hur lärarna tänker; många lärare har en tydlig intention att arbeta med konstruktiv länkning mellan mål, undervisning och examination.

Lärarnas intentioner är inte alltid så lätta att omsätta i praktiken. Det är vanligt att intentionerna är mer inriktade mot studentfokuserad konceptuell förändring, än att den faktiska praktiken är det.

En faktoranalys styrker att den svenska versionen har samma struktur och kan analyseras och jämföras med resultat framtagna med den engelska versionen. En öppen analys gör det möjligt att identifiera fyra olika arketyper där olika aspekter av lärarrollen framhålls.

Dessa fyra roller (Faktaleverantören, Tentafixaren, Utmanaren och Coachen) med deras olika fokus på lärarens roll i utbildningsprocessen ger en intressant möjlighet att kontrastera olika lärarroller och resonera kring vad man vill uppmuntra lärare att fokusera på.

Undersökningen utfördes bland lärare på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten där ett omfattande pedagogiskt utvecklingsarbete sker. Undersökningen ger en grund för att studera den fortsatta utvecklingen av synsätt och praktik, och därmed en viss möjlighet att se hur fakultetens arbete med universitetspedagogisk och didaktisk utveckling lyckas.