Utifrån våra erfarenheter som lärare vid en handelshögskola som under det senaste decenniet gradvis har förvandlas från en nationell högskola för lokal utbildning, till en internationell högskola för global utbildning, vill vi leda ett rundabordssamtal om hur denna förvandling påverkar rollen som det lokala perspektivet spelar i den globala utbildningen. Med ”det lokala perspektivet” syftar vi här primärt på en bred samling av fenomen som berör såväl våra lär- och undervisningsprocesser som utbildningars innehåll.

Exempel från ekonomiutbildningar är bl.a. i vilken utsträckning som innehåll i termer av fallstudier och företagsbesök med lokal anknytning utnyttjas, hur samspelet mellan nationella regelverk och globala lagar hanteras? Frågeställningen om i vilken utsträckning som lokala aspekter skall inkluderas gäller självfallet även i många andra ämnesområden, som till exempel: I vilket utsträckning skall undervisning i historia fokusera på det svenska folkets historia eller jämföra utvecklingar här med globala utvecklingstrender? I vilken utsträckning bör medicinutbildning här täcka tropiska sjukdomar? Ska språk som engelska och franska fortsättningsvis läras ut med normer från Storbritannien och Frankrike eller ska språkens globala och postkoloniala funktioner också vägas in?

Parallellt med frågeställningar om ämnesmässigt innehåll finns andra fenomen som präglar lokal utbildningspraxis. Grupparbeten är till exempel ett väl etablerat arbetsätt lokalt, men i vilken utsträckning det kan tillämpas effektivt i en global utbildning är en annan fråga. Lokal utvärderingspraxis (genom VHS) har bidragit till höjd kvalitet hos kandidat- och magisteruppsatser, men tar begränsad hänsyn till olika skrivkulturer som studenter från andra kulturer bär med sig. Till denna diskussion hör också frågan om behovet av lokalproducerade läromedel som kan användas i samspel med engelska som lingua franca i den globala utbildningen. Övergången från svenska till engelska som undervisningsspråk väcker i sig många frågeställningar kring hur pedagogik i klassrummet påverkas.

Målsättningen med det här samtalet är att bredda och delvis systematisera vår förståelse av ”det lokala”. Vi vill runt ett bord med kollegor med erfarenheter från olika utbildningsmiljöer diskutera frågeställningarna kring hur vi skall hantera ”det lokala” i den globala utbildningen. En utgångspunkt är frågan om vi kan lyckas med en global utbildning först efter att vi har inventerat och värdesatt det lokala och hittat former för att kombinera lokalt med globalt? Följdfrågor blir vilka goda exempel av detta som finns och vilka nycklar till framgång som går att se? Vi hoppas kunna utröna detta mera under NU2012.