Lärosalarnas skick och funktion är något som påverkar studenternas lärande.
Fleming och Storr (1999) fann i en undersökning att nästan 80 procent av
respondenterna menade att lärosalens kvalitet påverkade inlärningen.
Framstående utbildningsmiljöer har funktionella läromiljöer som kännetecken
(Kann 2010).

På KTH finns det många lärosalar av skiftande storlek, utrustning och
ålder.  KTHs huvudbyggnad byggdes 1917 och totalrenoverades 1993. Det
betyder att lärosalarna i byggnaden i allmänhet är nästan 20 år
gamla. När salarna skulle renoveras las ett stort arbete ner på att ge
dem den funktionalitet som lärarna och teknologerna då
efterfrågade. Många av behoven är tidlösa, men nya pedagogiska metoder
och ny teknik har gjort att vissa krav på salarna har ändrats.
Dessutom har lokalerna och inventarierna åldrats. Hur kan man utan
en ny renovering få bukt med detta problem?

Skolan för datavetenskap och kommunikations lösning var att inrätta en
grupp kallad lärosalsgruppen, bestående av lärare och studenter, med
uppdrag att göra en årlig syn av alla husets lärosalar, mötesrum och
grupprum.  Vid syningen upprättas ett protokoll för varje sal, där det
framgår vad som fungerar och vad som brister i salen, med avseende på
ett antal pedagogiska krav.  Fleming och Storr (1999) har också
undersökt vilka funktioner som är viktigast i en lärosal. Deras studie
visar att de tio högst rankade designvariablerna (i fallande skala) är
kvaliteten på AV-utrustning, bordsutrymme, tavlors och
projektionsdukars synlighet, akustik, sittkomfort, naturligt ljus,
ventilation, användningsgrad, belysning, störande ljud.  Vårt
lärosalsprotokoll tar upp dessa variabler och ytterligare några.

Efter syningen åtgärdar gruppen själv vissa brister och felanmäler
övriga brister till lokalvården, KTHs hantverkargrupp, eller
hyresvärden Akademiska Hus, beroende på var bristen finns.

I skolans seminarierum och labbsalar har lärosalsgruppen installerat
projektorer och ljudanläggningar och låtit förbättra belysningen och
installera fler eluttag. I övriga salar som undervisningen hyr per
timme av KTH har vi felanmält klimatproblem och trasig utrustning.
Vi har också lämnat förslag till KTHs arkitekt på funktionella
förbättringar av salar, till exempel titthål i dörrarna, nya eluttag
och flyttning av tavelupphängningsskenor.

För att lärarna enkelt ska kunna se vilken utrustning och möjligheter
varje sal har har gruppen fotograferat varje sal från tavlan (lärarvy)
och från andra sidan av salen (elevvy) och lagt upp på en webbsida.

Lärosalsgruppens arbete har varit uppskattat bland lärarna och gjort
att salarna fungerar bättre i undervisningen. Det har gett upphov
till en påtaglig kvalitetsförbättring till en minimal kostnad.