Syftet med detta rundabordssamtal är att diskutera vilka konsekvenser det får för studenters lärande och kunskapsutveckling om en utbildning vilar på konstnärlig eller vetenskaplig grund. Vårt intresse för denna fråga vuxit fram genom tre olika undersökningar med inriktning på musikalisk kunskapsutveckling i högre utbildning (Gullö 2010, Holgersson, 2011, Johansson 2012). För att som utgångspunkt för diskussionen ringa in ett område där frågan om konstnärlig eller vetenskaplig grund har stor relevans har vi valt att här kort beskriva viktiga aspekter som rör utbildning i musikproduktion.

Utvecklingen av modern informations- och kommunikationsteknologi har resulterat i avancerade möjligheter att skapa musik med digitala verktyg. Som en följd av denna utveckling söker sig många musikskapande ungdomar till högre utbildning i musikproduktion. En trend som säkert bidrar till det ökade intresset för utbildning i musikproduktion är att många svenska musikproducenter haft stora internationella framgångar. Enligt Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå – STIM är Sverige en av världens största exportörer av musik räknat i royaltyintäkter per capita. Och eftersom STIM (2011) har över 60 000 anslutna medlemmar, kompositörer, textförfattare och arrangörer, har alltså ungefär en halv procent av den svenska befolkningen i egenskap av rättighetsinnehavare ett personligt ekonomiskt intresse av musikproduktionsverksamhet.

Utbildning i musikproduktion kan betraktas som ett växande område. Musikproduktion finns i kurser och utbildningar vid universitet och högskolor sedan början 1980-talet och sedan millennieskiftet har många utbildningsvägar tillkommit. Men det är inte bara på musikhögskolorna som det finns utbildning i musikproduktion. Det är framför allt vid vanliga universitet och högskolor som de flesta utbildningarna och den största utbildningsvolymen finns. Utbildning i musikproduktion alltså gått från att vara en specialistutbildning för utvalda musikhögskolestudenter till att bli ett ämne som konkurrerar om studenterna i den högre utbildningen på samma villkor som annan högskoleutbildning.

Eftersom högre utbildning enligt högskolelagen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet vill vi under detta rundabordssamtal problematisera och diskutera frågor om vilken betydelse det har för studenterna om en utbildning vilar på just konstnärlig eller vetenskaplig grund. Vi gör detta från utgångspunkten att det finns utbildning i musikproduktion vid såväl konstnärliga högskolor som vid vanliga universitet och högskolor. Vi vill att samtalet framför allt kretsar kring vilka konsekvenser det får för studenters lärande och kunskapsutveckling om utbildningen sker på konstnärlig eller vetenskaplig grund. Eftersom frågor av detta slag kan vara relevanta för många olika slags utbildningar är vår målsättning är att samtalet omfattar mer än just utbildning i musikproduktion.