Läroplanen för grundskola och gymnasium i svenska 2011 talar om integrering av olika former av medieteknologi. Språk ska läras i olika situationer, genom skilda genrer och eleverna ges möjlighet att reflektera över olika typer av språk som medierna genererar. Det framgår således att medier inte bara är ett kommunikationsverktyg. Hur ser det då ut för blivande svensklärare i deras utbildning? Den senaste forskningen (Pearson Social Media Survey 2010, Hrastinski 2011) visar att sociala medier används just som kommunikationsverktyg mellan lärare och studenter, i syfte att organisera och informera. Men målet med dessa medier är mer ambitiöst ställt, då styrdokumenten visar att de ska vara en del av svenskämnet.

Som ett första led i utvecklandet av tvärvetenskaplig didaktisk forskning vid högskolan i Jönköping, har därför en enkät genomförts i syfte att ta reda på villkoren för studenters medieanvändning. Frågor har ställts om studenters:
- uppfattningar om medier
- användning av medier och medieutbud
- samt, uppfattningar om mediernas påverkan på språket
Av de ca 700 respondenterna, som återstår efter bortfall, är 60 blivande svensklärare.

En del av undersökningen fokuserar på sociala medier då dessa idag är väl integrerade i unga människors livsvärldar och informella lärande. Aktuell forskning visar att svenskundervisningen därför kräver matchning mellan elevernas erfarenheter och undervisningens innehåll (Olin-Scheller 2006). Ur detta perspektiv är det betydelsefullt att undersöka förutsättningarna för hur blivande svensklärare integrerar sociala medier i sin undervisning.

I vår föredragning kommer vi att diskutera två viktiga förutsättningar för integration av sociala medier i, såväl högre som mer grundläggande, undervisning. Vi vill, för det första, problematisera förståelsen av begreppet sociala medier, för det andra, problematisera användandet av sociala medier i undervisning.

När vi använder begreppet sociala medier, menar vi webbaserade applikationer på nätet som gör det möjligt för användarna att ta del av, producera och distribuera information. Vår undersökning visar att vi måste gå från att oreflekterat använda begreppet sociala medier till analys av varje applikations särdrag och användbarhet (Dawson 2007), samt i skolans fall hur de ska förstås i ljuset av ämnesdidaktisk forskning.

Vår undersökning visar också att man vid integrering av sociala medier i undervisning måste ta hänsyn till olika kategorier bland användarna, i detta fall studenter och elever.

Resultaten visar på gruppskillnader och därmed olika förutsättningar hos studenterna, som kan vara av betydelse för integreringen av sociala medier i undervisningen. Resultaten har vidare betydelse för utvecklingen av svenskämnet inom lärarprogrammet.