Ett vanligt förekommande problem i förskollärarutbildningen är att studenterna inte alltid ser relationen mellan den naturvetenskapliga ämnesteori del läser på lärarutbildningen och den kunskap de behöver i förskolan för att kunna utmana barnens tankar och frågor. Lärarstudenterna känner ofta en viss osäkerhet inför den egna ämneskunskapenvilket gör att de inte alltid kan möta barnens frågor och stimulera deras intresse (Thulin, 2008). Hur kan då studenter på förskollärarutbildningen bli mer delaktiga i sitt lärande i naturvetenskap?

För att utveckla blivande förskollärares ämneskunskaper och samtidigt göra dem mer delaktiga i sitt eget lärande designades en grundkurs i naturvetenskap för blivande förskollärare vid Högskolan i Halmstad enligt metoden problembaserat lärande (PBL). I PBL utgår man från olika problemställningar som ett sätt att starta elevers/studenters lärprocess. Metoden bygger på ett studentaktivt sätt att arbeta ämnesövergripande och bidrar till att stimulera studenterna ställa frågor som är relevanta för det egna lärandet. PBL tar sin utgångspunkt i ett problem som kräver logiskt tänkande och systematisk kunskapssökning för att man ska kunna förklara respektive hantera det. I PBL startar och slutar lärprocessen i en och samma grupp. Gruppen består av 8 personer och har en handledare knuten till sig. Gruppen samlas vid två möten om cirka 90 min vardera. Under det första genomförs metodens första fem steg (examination av problemet, identifikation av problemet, inventering av tidigare kunskap, en första förklaring utvärderas, kunskapsmål formuleras) och under det sista mötet genomförs steg 7 (fördjupad diskussion). Steg 6 utgörs av studentens individuella lärprocess. Kursen på 15 hp bestod av tre naturvetenskapliga problem (brustabletten, mikrovågsugnen och sinnena) och ett ämnesdidaktiskt projektarbete med syftet att knyta de naturvetenskapliga fenomenen till förskolan. Utöver arbetet med problemen fick studenterna individuellt skriva en lärlogg. Denna hade två övergripande syften: 1) att utveckla studentens kompetens i att lära om lärande (meta-kognition), 2) ge lärarna på kursen viktig feedback om studentens tankar om naturvetenskap och hur de såg på sitt eget lärande.

Arbetssättet visade sig upplevas konstruktivt både av studenterna och av de medverkande lärarna. I presentationen delger tre av lärarna i kursen sina positiva erfarenheter med att arbeta problembaserat i lärarutbildningen. För att visa hur studenternas lärande utvecklades i kursen kommer också förskollärarstudenternas lärloggar att presenteras och problematiseras.