Detta abstract handlar om en studie av distribuerat ledarskap och om förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap på mellannivå inom högre utbildning.

Förändringar i omvärlden har påverkat förutsättningarna för ledarskap inom högre utbildning (Vetenskapsrådet 9:2007). Såväl inom Norden och Europa som i delar av övriga världen pågår långtgående reformarbeten för att anpassa verksamheten vid universitet och högskolor till nya förutsättningar och villkor som den globala utvecklingen för med sig. Alvesson & Svenningsson (2008) beskriver att internationaliseringen medför växande krav på organisationer att centralisera och standardisera och göra sin verksamhet transparant.
Målet för många omorganisationer inom svenska universitet och högskolor är både ett delegerat ledningsansvar samt att personal med ansvar för pedagogisk ledning har kvalifikationer och kompetens för att utöva ett pedagogiskt ledarskap.

Akademiskt ledarskap ses ofta som ett kollektivt fenomen präglat av samarbete och kollegialitet vilket innebär delaktighet från många individer och att ledarskap ofta är distribuerat ( Spellane, 2006; Harris, 2009). Det distribuerade perspektivet drar uppmärksamheten till ledarskap i praxis och fokuserar speciellt den situerade delen i ledarskapet.

Forskning på akademiskt ledarskap har visat på svårigheter med att balansera mellan top-down, bottom-up och laterala kommunikations och inflytande processer. Ett antal spänningar har visats mellan t ex kollegialitet – ledarskap, individuell autonomi – kollektivt engagemang, akademiskt ledarskap – administrativt ledarskap etc (Haikola, 2000).

Syftet med föreliggande projekt är att förstå innebörden i och utvecklingsmöjligheter för ledarskap och pedagogisk ledning på mellannivå inom akademisk verksamhet. Konkreta frågeställningar kan beskrivas som:
    
-    Hur gestaltas ett akademiskt ledarskap på mellannivå inom universitet/högskola?
-    Hur uppfattas ett pedagogiskt ledarskap på mellannivå inom akademin?
-    Hur kan ett pedagogiskt ledarskap utvecklas?

Målgruppen för denna studie är operativa ledare på mellan/institutionsnivå inom högre utbildning. Fokus för studien är hur ledarskap har distribuerats, vad som distribuerats samt hur ett pedagogiskt ledarskap uppfattas på denna nivå och hur man samarbetar med andra nivåer inom organisationen.

Metoden för insamling av data har utgjorts av intervjuer med ett antal studierektorer kring följande teman
-    Vad ingår i en studierektors uppdrag?
-    Vad gör jag som studierektor?
-    Vad innebär pedagogisk ledning inom studierektorsuppdraget?
-    Hur kan rollen som framför allt pedagogisk ledare utvecklas?

De resultat som hittills kan anas handlar om att uppdraget som studierektor kan se mycket olika ut, att ansvar för att kvalitetsarbetet inom utbildningen vilar starkt på denna nivå samt att  
utvecklingsinsatser för akademiska ledare på mellannivå bör förstärkas.