Chalmers Conferences, NU 2012

Inför en ökad jämställdhet i datavetenskapliga utbildningsprogram
Maria Riveiro, Erik Bergström, Urban Carlén

Last modified: 2012-05-14

Abstract


En hel del forskning har genomförts under åren för att bättre förstå obalansen i antalet män och kvinnor på datavetenskapliga utbildningar. Problematiken med övervägande manliga studenter delas generellt inom området, men angår även andra utbildningar med högt antal kvinnliga studenter. Dessvärre uttrycks fortfarande en förenklad bild om att det ena eller andra könet anses mer lämpat att studera specifika ämnen än det andra. Få studier analyserar jämställdhet ur ett lärandeperspektiv. Samtidigt framkommer förklaringar om varför vissa utbildningsprogram attraherar det ena eller andra könet utifrån såväl sociala och kulturella, som biologiska och psykologiska perspektiv. Ett sätt att öka kunskapen är att undersöka studenters och högskolelärares kommunikation och relationer inom lärande och undervisning. Idén med att skapa en ökad balans mellan könen har betydelse för att stävja avhopp i högre studier, och attrahera nya studentgrupper till utbildningar de annars inte hade tänk studera.

Syftet med studien är att undersöka hur mansdominerade lärandemiljöer påverkar kvinnliga studenter på högre utbildningsprogram inom det datavetenskapliga området.

För att besvara forskningsfrågan har vi valt utbildningsprogrammet Nätverk- och systemadministration (NSA) som erbjuds på Högskolan i Skövde. Programmet kan sägas vara en tekniskt mansdominerad utbildning med lågt antal kvinnliga studenter. Två kvalitativa forskningsmetoder har använts under fallstudien, observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes under föreläsningar och laborationer, medan intervjuerna genomfördes med både kvinnliga och manliga studenter, lärare och programansvariga av båda könen.

Resultaten från fallstudien indikerar att den mansdominerade miljön inte direkt påverkar lärandemiljön för de kvinnliga studenterna på NSA-programmet. Med tanke på den skevhet som råder blir resultatet något oväntat. Genom att möjliggöra studentinflytande har förslag bidragit till strategier inför en ökad jämställdhet mellan könen. Exempelvis införandet av fler tvärvetenskapliga moment, och utvecklingen av ett kvinnligt mentorskapsprogram, samt bättre utnyttja de kvinnliga förebilder som arbetar inom det datavetenskapliga området. Därmed kan undersökningen relatera till befintlig forskning som uttrycker skillnad i användningen av IKT mellan kvinnor och män utifrån deras befintliga sociala relationer och sätt att kommunicera. Kvinnor tenderar att producera innehåll med stöd av IKT i större utsträckning, medan män snarare konsumerar redan färdigställt material. Att öka antalet kvinnliga studenter innebär att utforma undervisningsformer och aktiviteter som får båda könen att förverkliga sin kreativitet tillsammans.

Syftet med föredragningen är att summera resultaten från fallstudien inom det datavetenskapliga området, utifrån ett lärandeperspektiv, och vidare presentera aspekter och frågeställningar som måste behandlas i en framtida utveckling av utbildningsprogrammet. Presentationen öppnar för diskussion med andra utbildningsprogram vilka delar utmaningen om jämställdhet genom att diskutera hur högskolelärare kan utmanas inför en ökad jämställdhet vid högre studier.


References


Bergviken Rensfeldt, A. (2010). Opening Higher Education: Discursive transformations of distance and higher education government. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Björkholm, E. (2010). Technology Education in Elementary School: Boys' and Girls' Interests and Attitudes. NorDiNa (Nordisk Didaktikk i Naturfag/Naturorienterende ämnen), 6(1).

Bondestam, F. (2004). Könsmedveten pedagogik för universitets- och högskolelärare – en introduktion och bibliografi. Stockholm: Liber. ISBN 9147052376.

Booth, S., Goodman, S and Kirkup, G. (Eds.) (2010). Gender Issues in Learning and Working with Information Technology: Social Constructs and Cultural Contexts. Hershey, New York: IGI Global.

Carstensen, G. (2006). Könsmedveten pedagogik. Uppsala: Uppsala universitet.

Findahl, O. (2011). Svenskarna och Internet 2011. Stockholm: .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).

Högskoleverket. (2008). Kvinnor och män i högskolan. Rapport 2008:20 Tillgänglig över Internet: http://www.hsv.se/download/18.6923699711a25cb275a8000278/0820R.pdf

Marshall, C., Rossman, G. B. (1999). Designing Qualitative Research, 3rd Edition. SAGE Publications, Inc., Thousand Oaks, CA.

Rasinen, A., Ikonen, P. and Rissanen, T. (2005). Are girls equal in technology education?  Department of teacher education, Finland. Pupils' Attitudes Towards Technology Conference (PATT 2005).

SOU 2011:1. Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. Tillgänglig över Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/93/71/09764d10.pdf

Spertus, E. (1991). Why are there so few female computer scientists? MIT Artificial Intelligence Laboratory Technical Report 1315.

Wernersson, I., (2006). Genusperspektiv på pedagogik, Högskoleverket. ISBN 91-85027-44-8.

Yin, R. (2003) Case Study Research: Design and Methods, Sage Publications.