Chalmers Conferences, NU 2012

Hur kan studenterna bli effektiva förändringsagenter för hållbar utveckling?
Johan Boman, Ulf Andersson, Barbro Robertsson, Inger Björneloo, Mikael Olsson, Ulrika Lundqvist, Ingela Bursjöö

Last modified: 2012-05-14

Abstract


Som universitetslärare har vi att följa Högskolelagen (Högskoleverket, 2010) där det i dess 1 kapitels 5§ står ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”. Hur kan detta åstadkommas om vi vill ha en förståelse för hållbar utveckling inom all utbildning vid högskolan? Det är en utmaning, men också en möjlighet, att arbeta med det komplexa begreppet hållbar utveckling (Anderberg et al., 2009; Axelsson et al., 2008). En utmaning om man vill täcka allt som hållbar utveckling står för inom t ex en kurs eller ett program. En möjlighet om man i en kurs eller på ett program ser potential med att belysa ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av en hållbar utveckling utifrån de speciella krav som inriktningen av kursen eller programmet ställer. Universitetet har ett generellt bildningsuppdrag som ska kombineras med de specifika förmågor som människor som verkar inom olika yrkeskategorier behöver förvärva. Vilken kedja av händelser behövs för att väva in hållbar utveckling i denna kombination? Här är UNECE:s core competences/förmågor (UNECE, 2011) viktiga, men de behöver formuleras som mätbara förmågor som går att bedöma. Inom Göteborgs universitet har man sedan några år arbetat med Constructive alignment (Biggs, 2003) genom att skriva tydliga lärandemål. Till dessa försöker man sedan knyta tydliga bedömningskriterier och genomföra en examination som passar det komplexa innehållet i hållbar utveckling. Samtidigt eftersträvas ett djup i lärandet som är nödvändigt i den komplexitet som hållbar utveckling utgör. När lärandemålen är satta så blir frågan hur lärare kan kompetensutveckla sig så de kan formulera läraktiviteter och ta fram examinationsformer som ger studenterna möjlighet att nå målen. Lärarna behöver inte alltid vara aktiva i genomförandet. Här kan studenterna göra mycket själva med relevanta uppgifter. Hur mycket behöver högskolans lärare själva kunna?  Kan det vara lämpligt att formulera något relevant i alla kursplaner? Kan vi få förståelse för hållbar utveckling inom all utbildning vid högskolan? Frågorna är många att diskutera i denna workshop, men huvudfrågan är hur vi kan utbilda effektiva förändringsagenter för hållbar utveckling. Både Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola arbetar sedan länge med att få hållbar utveckling integrerad i utbildningen. Arbetet sker på olika sätt och med skilda resultat men samarbetet och kunskapsutbytet genom Göteborgs miljövetenskapliga centrum är en viktig del i arbetet.


References


Anderberg, E., Norden, B., Hansson, B. (2009). "Global learning for sustainable development in higher education: recent trends and a critique." International Journal of Sustainability in Higher Education 10(4): 368-378.

Axelsson, H., Sonesson, K. and Wickenberg, P. (2008). “Why and how do universities work for sustainability in higher education?” International Journal of Sustainability in Higher Education, 9: 469-478.

Biggs, J (2003): Aligning Teaching and Assessment to Curriculum Objectives, (Imaginative Curriculum Project, LTSN Generic Centre)

Högskoleverket (2010). Högskolelagen http://www.hsv.se/lawsandregulations/theswedishhighereducationact.4.5161b99123700c42b07ffe3956.html

 UNECE, (2011) Learning for the future: Competences in Education for Sustainable Development. ECE/CEP/AC.13/2011/6