Över hela Europa har universiteten under det senaste decenniet infört mål- och resultatbaserade läroplaner som en del av Bolognaprocessen (QF-EHEA, 2005; Sursock & Smidt, 2010). I Sverige innebar reformen att alla examina såväl som alla kursplaner från 2007 försågs med mål i form av förväntade läranderesultat. Formellt är läroplansskiftet helt genomfört och Sverige ingår i den grupp som beskrivs som ”success stories” i uppföljningsrapporten (Bologna Stocktaking Report 2009). Att arbeta integrerat med en mål- och resultatbaserad utbildning innebär dock mer än ett tillägg av nya mål: Examinationen bör även få en mer framträdande roll i läroplanssystemet (Lindberg-Sand, 2008). Den svenska Bolognaprocessen genomfördes snabbt. Hur djupgående är förändringarna av läroplanssystemen inom svenska yrkesprogram? Har läroplanskulturen i en vidare mening (Barnett & Coates, 2005) påverkats?

Syftet med studien var att undersöka hur läroplanssystemet inom läkar- respektive sjuksköterskeprogrammet vid ett svenskt universitet förändrats i samband med Bolognaprocessen och i vad mån dessa förändringar relaterar till en integerering av ett mål- och resultatbaserat perspektiv i läroplanskulturen. Utgångspunkten togs i ett sociokulturellt perspektiv på lärande (Wenger, 1998) i kombination med att se utbildnings- och kursplaner som kulturella klassifikationsystem (Bowker & Star, 1999) inom en läroplanskultur. Empirin utgjordes av programmens utbildningsplaner med ett urval kursplaner före och efter reformen 2007 samt av längre intervjuer med ordförande för de programnämder som ansvarat för reformarbetet och med chefen för fakultetens pedagogiska utvecklingsenhet. Intervjuerna utfördes efter dokumentanalysen och utgick från dess resultat i syfte att klargöra förändringarnas karaktär i förhållande till läroplanskulturen inom respektive program.

Trots att båda programmen anordnas inom samma fakultet visade resultaten att deras läroplanssystem var uppbyggda på olika sätt. Graden av formell reglering av handlingsutrymmet för lärare och handledare skilde sig åt särskilt avseende examinationen och ses som uttryck för olika läroplanskulturer. Reformen medförde inget närmande mellan systemen.  Förändringarna i kursplanerna var små. Det stora undantaget utgjordes av införandet av examensarbete på masternivå inom läkarprogrammet. Vidtagna förändringar sågs antingen som formella konsekvenser av reformen eller motiverades av särskilda utvecklingsbehov inom programmet. Ett ökat mål- och resultatbaserat perspektiv framhölls i intervjuerna som nästa steg i  utvecklingen, särskilt avseende examinationen, men kunde inte avläsas i formella förändringar av kursplanerna. I diskussionen framhålls att kursplanernas utformning och hur de inramar undervisning och examination mer framstår som ett uttryck för en programspecifik läroplanskultur än som effekter av formell styrning från universitetets- eller fakultetsnivå. Det innebär att förändringar i det formella läroplanssystemet blir svåra att utnyttja som redskap för kvalitetsarbete.