I samband med att läkarutbildningen vid Umeå universitet skulle regionaliseras togs beslut om att samtliga kliniska handledare, varav flertalet är landstingsanställda läkare, i regionen (Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland) skulle erbjudas handledarutbildning. Utbildningen skulle stärka kopplingen mellan de högskoleförlagda och de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen samt stödja en handledarroll starkt utmanad av sjukvårdens verksamhetskrav.  Läkarutbildningen har utökats kraftigt de senaste femton åren samtidigt som kraven ökat på produktivitet inom hälso- och sjukvården. Resultatet har blivit många studenter ute i klinisk verksamhet med kliniska handledare som ofta varken har en tydlig rolldefinition som handledare, aktuell kunskap om vilka mål som skall uppnås eller redskap för hur handledning skall genomföras i en splittrad och tidspressad vardag. För studenterna har problemen yttrat sig i form av brist på tid med, eller avsaknad av, handledare och sämre möjligheter att fullfölja praktiska utbildningsmoment (Läkartidningen, 2008:38; MSF Handledningsenkät 2011). Socialstyrelsen har också uppmärksammat behovet av handledarutbildning genom att ställa krav på handledarutbildning för handledare i specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare (SOSFS 2008:17, 3 kap).

Fokus för handledarutbildningen blev att utveckla de kliniska handledarnas kunskaper om och förmåga att handleda i kliniska situationer samt att stimulera ett reflekterande och prövande förhållningssätt till studenternas lärande och den egna handledarrollen. Teman som ingår är: Mål och regelverk för läkarprogrammet, planering av klinisk handledning, att stödja ett reflekterat och handlingsinriktat lärande, att handleda, samtal, feedback och bedömning samt den professionella handledaren. Utbildningen, som genomförs som ett samarbete mellan universitetet och de fyra landstingen, omfattar tre dagar med ett eget arbete som genomförs av deltagarna mellan kursdag 2 och 3. Sedan 2009 har 177 kliniska handledare utbildats. Utvärderingar genomförda i samband med kursens genomförande har visat att de kliniska handledarna genomgående är mycket positiva till utbildningen. Det som särskilt lyfts fram är möjligheten till egen reflektion, praktisk problemlösning tillsammans med andra handledare samt en starkare koppling till utbildningsuppdraget genom den ökade kunskapen om lärande och högskolans regelverk.

Under den period som handledarutbildningen genomförts har intresset väckts för att handledarutbildning för kliniska handledare skall genomföras i två steg. Ett inledande steg fokuserat på grundläggande handledarkunskap och handledning inom läkarprogrammet som skulle genomföras under läkares specialiseringstjänstgöring. Dessutom ett senare steg, riktat till färdiga specialistkompetenta läkare, som fokuserar på den mer långsiktiga och individnära handledning som genomförs under specialisttjänstgöringen. Idag för läkarprogrammet vid Umeå universitet samtal med två landsting i regionen om möjligheten att bedriva den grundläggande handledarutbildningen.