Workshopens syfte är att utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv utveckla tänkandet om hur en bildningsinriktad undervisning ser ut i praktiken.

Den ekonomiska styrmodell som introducerades under första hälften 
av 1990-talet bidrog till ökat marknadstänkande inom högre utbildning. Ett motiv var att få ekonomi i verksamheten.  Samtidigt skapade marknadsmodellen problem för viss typ av undervisning, exempelvis distansutbildning, kvällsundervisning och fristående kurser, alltså undervisning som har bildningsperspektiv eller är del av ett 
livslångt lärande. En fråga som aktualiserats är om dessa kurser kan betraktas som mindre lönsamma än yrkesinriktade program. 

De ekonomiska kraven och marknadstänkandet inom undervisning har gjort att bildningsaspekter på undervisning har kommit på undantag. Det gäller här att värna om akademisk identitet. Men samtidigt handlar det inte bara om de ekonomiska villkoren utan även om att utveckla tänkandet om hur en bildningsinriktad undervisning kan se ut.

Det finns flera olika sätt att tala om bildning, och dessa olika synsätt ställs inte sällan mot varandra. Man kan till exempel fokusera på subjekt eller på objekt i bildningsprocesser. Om man utgår från bildningen som objekt är det centrala inte processen utan att ett visst mål uppnås, till exempel att studenten tillägnar sig ett visst givet stoff. Lyfter man fram själva bildningsprocessen som subjekt kommer istället individens fria utvecklingsprocess i fokus (Faure m fl 1972 Nussbaum 1997).

Att bildning ingår i undervisning kan utifrån ovanstående skillnad mellan bildningsprocessers objekt och subjekt i praktiken betyda åtminstone två olika saker:

1. Undervisning sker inom ramen för ett specifikt bildningsämne, till exempel inom Göteborgs universitets nya utbildningsprogram Liberal Arts.

2. Det finns utrymme för bildningsprocesser i sättet att praktisera undervisning. Bildningsprocesser har karaktären av att man faktiskt gör något med den kunskap man har, till exempel kopplar den till den egna erfarenheten, skapar struktur eller sammanhang. Sådana processer skapar ett personligt förhållande till kunskap, en individs olika kunskaper integreras i den egna erfarenheten och det egna tänkandet. Det handlar om processperspektiv på bildning där förståelse finns i centrum (Gustavsson 2003 och 2007).

De två sätten att betrakta bildning i undervisning kan naturligtvis kombineras.

I workshopen kommer en tvärvetenskaplig forskargrupp (filosofi, arkeologi, zoologi, företagsekonomi och pedagogik) inledningsvis presentera hur bildning praktiseras i undervisning inom ramen för olika vetenskapliga praktiker.  Den andra fasen i workshopen är att i tvärgrupper diskutera bildningens praktik utifrån olika frågeställningar och i den avslutande delen sedan samlas för en summering och sammanfattning.