Chalmers Conferences, NU 2012

Att utveckla nätverk för IKT-pedagogik inom högre utbildning
Maria Sunnerstam, Gunnar Bergh, Andrea Castro, Thommy Eriksson, Torbjörn Fraenckel, Maria Jervelycke Belfrage, Erik Jonasson, Thorbjörn I Magnusson, Birgitta Roos Haraldsson, Angela Wulff

Last modified: 2012-06-19

Abstract


Inom högskoleundervisningen finns ett brett spektrum av olika undervisningsformer där IT ingår som ett naturligt inslag (Lundin et al., 2011; Pareto & Leric, 2011). Pedagogiska funktioner kan vara tätt sammanvävda med administrativa funktioner. Utvecklingen inom IT-området gör att kravet på att i lärarrollen behärska olika system och funktioner, ständigt ökar.  Samtidigt varierar satsning på utrustning och kompetensutveckling stort.

Mycket forskning bedrivs inom området IKT men konsensus råder knappast om vad som är pedagogiskt ”bra” eller ”dåligt”. Laurillard (2002) pekar på vikten av att förstå vad digitala redskap kan tillföra i undervisningen och Cuban (2001) varnar för en teknikoptimism där det pedagogiska perspektivet glöms bort (2001). Nya frågor runt juridiska aspekter och säkerhet uppstår löpande. IT-relaterade frågor kan i det sammanhanget upplevas som mycket kontroversiella inom lärarkåren. En lärplattform kan till exempel uppfattas såväl som ett hjälpmedel som en ålagd skyldighet.

Utifrån dessa förutsättningar bildades vid Göteborgs universitet i januari 2011 ett nätverk för lärare som aktivt arbetar för IT som pedagogiskt redskap i utbildningen, nätverket Samverkande IT-pedagoger (SIP). Nätverket drivs som ett projekt under 2011-2012 men förhoppningen är att verksamheten ska kunna permanentas inför 2013.

En bärande tanke med nätverket är att det ska vara fakultetsöverskridande och verka utvecklande för samarbetet mellan olika fakulteter och institutioner. Deltagarna har, via sin fakultetstillhörighet och professionella kunskap, med sig olika kompetenser och förutsättningar vilket är både berikande och utvecklande för samarbetet. Nätverkets aktiviteter ska bygga på deltagarnas egna initiativ i motsats till mer formella grupperingar och enheter inom universitetet där verksamheten bygger på organisationens uppdrag och direktiv. Många universitet och högskolor har experimenterat med liknande nätverksbyggande och det finns olika frågeställningar att ta ställning till om man vill förankra och permanenta ett nätverk brett i verksamheten. I detta rundabordssamtal vill vi diskutera erfarenheter och samla idéer och upplägg från olika lärosäten. Vi välkomnar såväl deltagare med egen erfarenhet som deltagare med intresse för området.

Frågeställningar:
Legitimitet - vad har nätverket för syfte? Hur förankras nätverket i verksamheten, på lokal nivå och centralt? Var ligger ansvaret för nätverket?
Vad har nätverket för reellt inflytande, inom vilka områden? Inom ramen för vilka forum kan representanter nå ut inom fakultet och institution?
Hur ser formen för nätverket ut? Förväntas deltagarna arbeta med nätverkets frågor inom ordinarie tjänst eller utgår ersättning?
Input, vilken typ av kunskap/kompetens/erfarenhet vill deltagare tillföra nätverket? Vad vill nätverket förmedla vidare?


References


Cuban, L. (2001). Oversold and underused, computers in the classroom. Harvard university press.


Laurillard, D. (2002). Rethinking university teaching. RoutledgeFarmer.


Lundin, J., Nordström, L., Svanberg, P., Svensson, L. (2011). NUDEL - Nätburen undervisning, distanspedagogik och e-lärande. Rapport delprojekt 1. PIL-rapport 2011:04. (http://www.pil.gu.se/rapporter/)


Pareto, L. & Leric, Z. (2011). Alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet. PIL-rapport 2011:03. (http://www.pil.gu.se/rapporter/)