Last modified: 2012-05-14
Abstract
Högskolan i Skövde's Verksamhet för Nätbaserad Utbildning (VNU) har i samarbete med lärare arbetat fram en lärandemiljömodell där lärarrollen sätts i focus i relation till utbildningsinnehåll som i sin tur styr vilka IT-verktyg som väljs för en viss lärandemiljö. Hur läraren arbetar i nätbaserade lärandemiljöer har blivit en viktig fråga i dagens högskolevärld. (Bates, 2000; Hrastinski, 2011; Strijbos, Kirschner, Martins, 2008) VNU har i kontakterna med personal utarbetat ett arbetssätt som utgår från lärarnas egen verklighet (Lindblom et al, 2011). VNU kommer i detta paper beskriva ett arbetssätt för hur lärarna kan arbeta medkursutveckling i nätbaserade lärandemiljöer samt ge ett antal belysande exempel.
Utifrån Baumgartner et al's (2004) typologimodell har VNU utökat modellen till att bestå av fem lärarroller i stället för de tre roller Baumgarnter et al. beskriver. De fem rollerna iVNU-modellen består av; Designer, Examinator, Föreläsaren, Handledaren och Coachen. Dessa roller är även satt i relation till lärarens förändrade roll mot ett mer kollaborativt arbetssätt. Lärarna vid Högskolan i Skövde arbetar mer och mer utifrån ett teamperspektiv där även TPACK-modellen (Mishra & Koehler, 2006) används för att förklara fördelningen av arbetet mellan VNU-teamet och lärarteamet.
Dessa roller ska ses somkonceptuella och i en verklig kurssituation använder sig läraren av flera roller beroende på innehåll, mål och typ av examination i den nätbaserade lärandemiljön. Läraren designar lärandemiljöer beroende på var i lärandet lärarrollerna passar bäst in utifrån kursens pedagogiska upplägg.
Tillsammans med de bakomliggande pedagogiska teorierna i lärarrollermodellen, utarbetar sedan lärarna mål för undervisningen, bedömning, innehåll och inlärningsstrategier som sedan kopplas till olika IT verktyg i t.ex en LMS eller sociala medier och tar även då hänsyn till om det är frågan om en campus eller distansutbildning eller en blended learningsituation.
Till hjälp i sitt arbeteutgår VNU från bilden av asynkron och synkron kommunikation, U-turn modellen (Collis & Moonen, 2001) och “the flipped classroom” modellen (Bergmann, & Sams, n.d.) för att beskriva hur en genomtänkt design av nätbaserad lärandemiljö skapas. Valet av olika resurser kommer då att sättas i relation till vilken typ av undervisningsroll läraren har för olika moment i en kurs eller hel utbildning och det i sin tur utgår ifrån vad undervisningens innehåll, mål och examination består av och vilka IT-verktyg som bäst stödjer en nätbaserad lärandemiljö fullt ut.
References
Baumgartner, P., I. Bergner und L. Pullich (2004). Weblogs in Education - A Means for Organisational Change. In: Multimedia Applications in Education Conference (MApEC) Proceedings 2004. L. Zimmermann. Graz: 155-166.
Baumgartner, P. (2004). The Zen Art of Teaching - Communication and Interactions in eEducation. Proceedings of the International Workshop ICL2004, Villach / Austria 29 September-1 October 2004, Villach, Kassel University Press.
Bergmann, J., & Sams, A. (n.d.). How the Flipped Classroom Is Radically Transforming Learning – THE DAILY RIFF – Be Smarter. About Education. THE DAILY RIFF – Be Smarter. About Education. Retrieved February 9, 2012, from http://www.thedailyriff.com/articles/how-the-flipped-classroom-is-radically-transforming-learning-536.php
Bermann, J., & Sims, A. (n.d.). Teacher Vodcasting and Flipped Classroom Network – A professional learning community for teachers using vodcasting in the classroom. Teacher Vodcasting and Flipped Classroom Network – A professional learning community for teachers using vodcasting in the classroom. Retrieved February 17, 2012, from http://vodcasting.ning.com/
Collis, B., & Moonen, J. (2001). Flexible learning in a digital world : Experiences and expectations. London: Routledge.
Mishra, P., & Koehler, M. J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A new framework for teacher knowledge. Teachers College Record. 108(6), 1017-1054.
Koehler, M. J., & Mishra, P. Introducing Technological Pedagogical Knowledge. In AACTE (Eds.). The Handbook of Technological Pedagogical Content Knowledge for Educators. AACTE and Lawrence Erlbaum Associates.
Lindblom, J. Alklind Taylor, A-S. Rambusch J. Svensson, H. (2011) Pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande inom högskolan. Temanummer UTBILDNING & LÄRANDE VOL 5, NR 1 2011. Skriftserie från Högskolan i Skövde
Strijbos, J.W. Kirschner, P. Martins, P.R. (ed.), What we know about CSCL in higher education, Amsterdam: Kluwer.