Syftet med workshopen är tudelat: att visa hur vi organiserat utbildning för att stötta akademiskt studieovana studenter som läser på distans och att utifrån laborativt arbete med några konkreta exempel ur våra studieguider diskutera stödstrukturer.

Exemplet i workshopen är Yrkeslärarprogrammet vid Göteborgs universitet, med distansburna halvfartsstudier få campusträffar. Förutom grundläggande behörighet antas studenterna genom särskild prövning av kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper tillägnade genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning. Yrkeslärarprogrammet innefattar 90 hp så kallade utbildningsvetenskapliga kärnkurser. Flertalet studenter arbetar, som yrkesverksamma i sina branschområden eller som obehöriga lärare - oftast på heltid. Medelåldern är högre än i andra lärarprogram och många har inga erfarenheter av akademiska studier.

Från tidigare yrkeslärarutbildningssatsningar (som SÄL- och VAL-projekt), också distans- och halvfartsstudier, har våra slutsatser varit att vi dels behöver bygga ut distansburna stödstrukturer genom ökat samarbete med språkhandledare, dels behöver utforma mer distinkta, avgränsade uppgifter och instruktioner i studieguider. Bolognastrukturen med kursplaner med examinerbara lärandemål och konceptet ’constructive alignment’ - som innebär att lärandemål, läraktiviteter och examination skall hänga ihop på ett strukturerat sätt - har också inverkat på utbildningens upplägg. Studentkåren som representerar lärarutbildningarna har också drivit detta.

Kursernas upplägg i programmet har tematiskt organiserade uppgifter kopplade till lärandemålen, men genomförs genom ett antal mindre väl avgränsade moment. Individuella uppgifter varvas med gruppuppgifter

I den inledande delen av workshopen visas exempel från studieguider. Dessa diskuteras teoretiskt utifrån Bernsteins begrepp inramning (framing) (Bernstein, 1975).  ’Stark inramning’ av pedagogiska processer innebär att innehåll, arbetsformer och arbetstakt är reglerat på förhand, och kriterier för bedömning av uppgifter är tydliga. Språkhandledarens integrerande arbete i programmets kurser, och den språkportal som byggts upp visas också. Den teoretiska grunden här bygger på ’scaffolding’ (stödstrukturer) ett begrepp från Vygotsky som satts i dagsaktuella utbildningssammanhang genom Dysthe m fl (2011). Vi visar olika exempel på stödstrukturer och lyfter fram vad utmaningarna är, utifrån hur långt vi har kommit

Den andra delen av workshopen utgörs av aktivt, laborativt arbete utifrån några uppgifter i studieguiderna. Till dessa uppgifter finns exempeltexter som studenterna har fått som ’mallar’ på hur inlämningsuppgifterkan se ut. Frågeställningar är: Hur stöttas studieovana studenter genom uppgifter med exempeltexter? Vilka fördelar och nackdelar identifieras? Hur kan sådana uppgifter och exempeltexter utformas så att de främjar utvecklingen av akademiskt skrivande? Vilket slags återkoppling är nödvändig för att skapa progression? Workshopen avslutas med en gemensam diskussion.