På senare tid har alltfler tvärvetenskapliga forskarskolor startats upp, men det är oklart på vilket sätt den tvärvetenskapliga miljöns organisation och gränsdynamik har betydelse för individens lärande. Därför genomförde vi en explorativ studie i två tvärvetenskapliga forskarskolor under perioden november 2011 – april 2012 genom observationer av forskarskolornas seminarieverksamhet samt intervjuer med doktorander, handledare, post docs och utbildningsansvariga. Det övergripande syftet med undersökningen var att belysa vilken roll tvärvetenskapen och forskarskolornas organisation har för lärandets villkor, processer och innehåll, samt att belysa vilka utmaningar som tvärvetenskapliga forskarskolor möter i dessa avseenden. I vårt konferensbidrag kommer vi att presentera resultaten från ett av delprojekten där särskild vikt lades vid hur doktoranderna upplevde den tvärvetenskapliga utbildningsmiljön och vilken betydelse tvärvetenskapen hade för deras avhandlingsarbete. Urvalet bestod av 8 doktorander (3 doktorander från forskarskola A och 5 doktorander från forskarskola B) som samtliga hade genomfört minst 40 % av sina forskarstudier vid datainsamlingen. Doktoranderna intervjuades vid två tillfällen, varav varje intervju varade i ca en timme. Alla intervjuer transkriberades ordagrant och validerades av doktoranderna innan analysen påbörjades med särskilt fokus på meningsinnehållet i doktorandernas beskrivningar. Resultatet från delstudien visar på både positiva och negativa erfarenheter bland doktoranderna. Exempel på positiva erfarenheter var att den tvärvetenskapliga miljön upplevdes som ett forum för samlad kompetens där det öppnas upp för gränsöverskridande lärande: ”det är ingen som säger att man är dålig om man inte kan, utan det är snarare: det är bra att du är intresserad, att du vill lära dig det”. Vidare bidrog den tvärvetenskapliga miljön till att trigga såväl det kritiska som det kreativa tänkandet genom att doktoranden kontinuerligt stimulerades att reflektera över och formulera sin egen vetenskapliga position. Exempel på negativa erfarenheter var att doktoranderna ibland kunde uppleva den tvärvetenskapliga kommunikationen som frustrerande, t.ex. när de på seminarier hade svårt att göra sig förstådda eller kunde få kommentarer som inte uppfattades som relevanta för deras avhandlingsarbete. Det berodde då på att klyftan mellan disciplinerna eller ansatserna blev alltför stor. Därtill ska nämnas den stora mängden litteratur som doktoranderna behövde läsa in sig på för att kunna delta i diskussionerna på ett meningsfullt sätt. Å ena sidan upplevdes den gränsöverskridande läsningen som bildande, men å andra sidan gav de högre kraven på att sätta sig in i flera områden upphov till en viss avhandlingsstress på grund av forskarutbildningens tidsramar på fyra år.