Internationella rankingar är idag en del av diskussionen om kvalitet och resursfördelning i högre utbildning och forskning och ett återkommande inslag i nyhetsmedia. Med Lindblad och Cavallins (2011) analysmodell diskuteras tre olika aspekter av rankingar: (a) Rankingar som styrredskap. Styrning av högskolan utvecklas mot att vara mer marknadslik och att vara en del av en europeisk arena (Maasen & Olsen 2007). Internationella rankningar kan påverka lärosätenas verksamhet när de blir en del av förändringarna av styrningen. (b) Rankingar som presentation. Undersökningar av högre utbildning i Storbritannien och USA (Hazelkorn 2011, Locke 2008, Usher & Savino 2006, Espeland & Sauder 2007) har visat att rankingar också kan påverka ett lärosätes verksamhet när lärosätet har uppfattningen att andra aktörer använder sig av rankingar, det blir då viktigt för lärosätet att agera utifrån rankingarnas resultat., vilket också ger rankingarna betydelse. (c) Rankingar och lärosätena. Rankingar kritiseras för brister i metodologi och hur de konstruerar kvalitet, trots bristerna argumenteras det för att rankingar är "här för att stanna" och att de är en "realitet" som lärosätena måste förhålla sig till (Lindblad & Cavallin 2006 och 2011). Detta kan vara sant för några, men lärosätena i Sverige skiljer sig åt i organisation, storlek, målgrupper etc., lärosätena påverkas på olika sätt.

Syftet är att undersöka hur lärosäten hanterar internationella rankingar, något som inte tidigare gjorts bland svenska lärosäten. Följande frågor ställs: (a) Vilken verksamhet upplever rektorerna påverkas av internationella rankingar? (b) Vilken verksamhet, som ger rankingar betydelse, uppger rektorerna att deras lärosäten genomför? (c) Finns det samband mellan hur olika typer av lärosäten uppger att de hanterar rankingarna? Undersökningen är gjord med webbenkät till rektorerna vid Sveriges lärosäten där de svarar på frågor om hur de upplever internationella rankingar i relation till sitt lärosäte och till omvärlden. Svarsfrekvensen var god – 33 av 40 tillfrågade lärosäten svarade på enkäten. 

Preliminära resultat: Rektorerna upplever att rankingar kan påverka lärosätena på vissa sätt, till exempel lärosätenas anseende. Deras eget lärosäte påverkas inte, men de tror att andra lärosäten påverkas. Rektorerna anser att rankingarna är betydelsefulla, de tror till exempel att aktörer som finansierar forskning använder sig av dem, för en del rektorer blir det viktigt att ha kännedom om rankingarna. Hur de hanteras av lärosätena påverkar vilken betydelse rankingarna får. 

Undersökningens resultat setts i relation till tidigare undersökningar rankingars påverkan (Locke 2008, Hazelkorn 2011) och diskuteras utifrån teorier om looping och reflexivitet (Hacking 1999, Espeland & Sauder 2007) och inkomplett organisering (Ahrne & Brunsson 2009).