Chalmers Conferences, NU 2012

Centrala teman för studenters relationer till utbildningsprogram
Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm

Last modified: 2012-05-14

Abstract


Forskning om genomströmning och utbildningsval lyfter fram betydelsen av hur studenters upplevelser och uppfattningar kopplade till utbildningen påverkar och formar deras utbildningsbanor (Kuh, et al., 2007; Tinto, 2010). För att utforska vilka teman som var betydelsefulla för våra studenter genomfördes en kvalitativ analys av data från fritextfrågor om studieval, avbrottstankar och programbyten i olika enkäter genomförda vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet.  Svaren analyserades genom en iterativ process baserad på Grounded theory (Robson, 2002) som identifierade fem återkommande teman: intresse, mål, framgång, trivsel och kvalitet.

Intresse är ett välkänt motiv för utbildningsval. Detta är också vanligast förekommande i enkätsvaren om utbildningsval. När det gäller beslut att lämna programmet handlar det ofta om konflikter mellan studentens intresse och vad som verkligen upplevs på programmet. Intresse är av stor betydelse för programvalet och av betydelse för genomströmningen.

Mål är ett annat välkänt motiv till studieval. Detta mål är ofta mycket bredare än bara ett visst givet yrke och kan exempelvis handla om att manifestera eller vidareutveckla sin identitet (Schreiner, 2006; Schreiner & Sjøberg, 2007; Andersson, 2011). För vissa studenter är målet helt enkelt att vara högskolestudenter (Andersson & Linder, 2010). Mål har stor betydelse för utbildningsvalet och betydelse för genomströmningen.

Framgång handlar om att lyckas med studierna. Om studenterna har problem att lyckas med studierna upplever de ofta att de måsta avbryta studierna. Framgång har viss betydelse för utbildningsvalet, men en stor betydelse för genomströmningen.

Trivsel handlar just om hur studenter trivs i den utbildningssituation där de befinner sig. De vill ofta ha goda kontakter med andra studenter och den akademiska personalen. Om man inte trivs är det något som är fel och då väljer många att avbryta studierna. Trivsel har liten betydelse för utbildningsvalet och stor betydelse för genomströmningen.

 

Kvalitet handlar om att studenter vill läsa en bra utbildning. När kvaliteten på utbildningen upplevs som bristande väcker det ofta tankar på studieavbrott. Kvalitet har liten betydelse för studievalet och betydelse för genomströmningen.

 

Studenters val att börja på ett visst utbildningsprogram bygger i hög grad på positiva uppfattningar och förväntningar inom dessa olika teman. Deras beslut om att lämna eller stanna kvar på utbildningar påverkas av både positiva och negativa upplevelser.  Studiens resultat ger kunskap och inspiration för framtida arbete med studentrekrytering, pedagogisk utveckling och insatser för att förbättra genomströmningen på våra utbildningsprogram.

References


Andersson, S. (2011). Identitetsresan, I Fler som kan s. 63-77. Stockholm: Skolverket

Andersson, S. & Linder, C. (2010). Relations between motives, academic achievement and retention in the first year of a master programme in Engineering Physics. In G. Çakmakci & M. F. Tasar (Eds.) Contemporary Science Education Research: Learning and Assessment, Istanbul: ESERA.

Kuh, G. D., Kinzie, J., Buckley, J., Bridges, B. K. & Hayek, J. C. (2007). Piecing Together the Student Success Puzzle: Research, Propositions, and Recommendations. ASHE Higher Education Report, 32 (5)

Robson, C. (2002). Real World Research, 2nd edition. Oxford: Blackwell publishing. pp. 492 - 497.

Schreiner, C. (2006). Exploring a ROSE-garden Norwegian youth's orientations towards science – seen as signs of late modern identities. Oslo: Oslo University.

Schreiner, C., & Sjøberg, S. (2007). Science education and youth's identity construction - two  incompatible projects? In D. Corrigan & J. Dillon & R. Gunstone (Eds.), The Re-emergence of Values in the Science Curriculum (pp. 231-248) Rotterdam: Sense Publishers.

Tinto, V. (2010). From Theory to Action: Eploring the Institutional Conditions for Student Retention, in J. C. Smart (Ed.) Higher Education: Handbook of Theory and Research 25 (pp. 51 - 89), Chicago: University of Chicago.