På vilket sätt kan praktisk-estetiska perspektiv på lärande inspirera till ett tvärdisciplinärt arbetssätt inom högskolan? Hur skall i så fall en sådan utbildning se ut? Ett exempel från lärarutbildningen - kan det omsättas i andra utbildningar?

På Högskolan i Borås fanns under perioden 2006 till 2011 en inriktning ”Lärande genom textil”, där studenter fick fördjupa sig i textil som redskap för lärande i förskolan, förskoleklass och år 1-3 i skolan samtidigt som de fick en allmän kompetens för att undervisa i dessa verksamheter. Inspiration till utbildningen var två forskningsprojekt, ”Räkna med textil” och ”Slöjdcirkus” och ett samarbete med Textilhögskolan som är en del av högskolan i Borås. Projektet Räkna med textil (Björkdahl Ordell & Eldholm 2003) hade under lång tid pågått vid förskolor i och runt Borås för att stimulera barns kreativitet både vad gällde textil som teknik och textil som redskap för matematisk förståelse. Förskoleklassen visade sig vara en lämplig skolform för att överbrygga den mer informella undervisningen i förskolan till skolans mer formella. Projektet följde också en grupp barn upp i åk 2 i skolan. Slöjdcirkus (Björkdahl Ordell & Kärrby 2006, Björkdahl Ordell & Boström 2008) var ett projekt genomfört av Hemslöjdens organisation för att locka barn till att vilja slöjda. Slöjdcirkus arbetade medvetet med att kombinera olika estetiska uttrycksformer, musik, dans, berättande och slöjd, utifrån ett lärandeperspektiv, som kom att kallas slöjdcirkuspedagogik. Båda projekten låg inom det praktisk-estetiska kunskapsfältet, med tyngdpunkt på lärande. Projekten utgjorde grunden i lärarutbildningen, ”Lärande genom textil”, och utmanade då akademin som prioriterar teoretisk kunskap framför praktikgrundad.

Forskning kring praktisk-estetiska lärprocesser visar att grundskolan ser dessa ämnen mycket som förströelse, omväxling och till gagn för de elever som inte orkar med skolans teoretiska undervisning eller har personliga problem (Lindgren 2009). Molander (2009) pekar på den dualism som finns i läroplanerna; ”I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas” vilken visar på motsättningen, å ena sidan det intellektuella och å andra sidan det praktisk-estetiska. Modernismen idé, lever kvar i skolan, idén om en dualism mellan subjekt och objekt, om kunskap om något och övertygelsen om att språk och matematik ger de bästa avbildningarna.

 Kan estetiska lärprocesser stimulera till ett gränsöverskridande – mellan olika ämnen och olika sätt att se på lärande och kunskap, i takt med den postmoderna tiden. Ett rundabordsamtal mellan företrädare för estetiska ämnen och teoretiska.