I vår workshop vill vi tillsammans med deltagarna undersöka hur begreppet ”inkluderande handledning” kan tolkas och vilka aspekter som kan ingå i det. Målgruppen är i första hand lärare med (viss) erfarenhet av att handleda studenters examensarbeten. Vi använder oss av olika arbetsformer som värderingsövningar, ”case” samt gruppdiskussioner.

Som pedagogiska utvecklare har vi under en längre tid ägnat oss åt frågor kring kön/genus och handledning samt kring mångfaldsmedveten pedagogik. För närvarande arbetar vi med skriften ”Inkluderande handledning”, som ska rikta sig till handledare och ha fokus på handledning av studenters examens-arbeten.

Vår utgångspunkt är att handledning är en pedagogisk praktik där makt, grupptillhörigheter och akademiska normer aktualiseras på ett påtagligt sätt. Jämfört med annan undervisning innebär handledning oftast ett möte mellan få individer, vilket ökar risken att ömsesidiga föreställningar utifrån exempelvis kön, etnicitet, klass etc. påverkar arbetsprocessen på ett negativt sätt. Vidare innehåller handledning en tydlig maktaspekt: Studenten sitter – kanske för första gången – öga mot öga med läraren som representerar en auktoritets- och maktposition. För studenten innebär mötet en mängd olika, medvetna eller omedvetna, ställningstaganden liksom vad man får säga och inte säga, hur man förväntas prata, vad man får skriva om osv.

Workshopen kommer att behandla följande områden:

Mötet mellan handledare och student(er) ur ett makt- och mångfaldsperspektiv: Hur kan man som lärare analysera sin egen handledningskultur? Hur kan handledarens och studentens olika identiteter och grupptillhörigheter påverka handledningen?

Studentens egna – upplevda eller tillskrivna – identiteter i förhållande till handledaren, ämnet och frågeställningen: Vilka identiteter spelar roll för handledningen och vilka inte? Vem får skriva om vad? I vilken utsträckning får eller ska studenten vara personligt involverad i det ämne han/hon skriver om?

Handledning ur ett normkritiskt perspektiv: Vilka akademiska ideal traderas inom handledning? Vad anses vara intressanta frågeställningar och relevant kunskap inom ett visst ämne? Kan dessa ideal kopplas till normer om manlighet, svenskhet mm? Vad ligger exempelvis bakom de ofta anförda idealen om ”självständighet” och ett ”akademiskt språk” – vad menas med dem och varför är de så viktiga?

Framtiden: Examensarbetet är avgörande för känslan av studieframgång och en viktig milstolpe för studentens framtid. Man kan därför se handledning som en inslussning i en framtid inom akademin respektive en utslussning ut i arbetslivet: Hur kan man som handledare förhålla sig till det?

Utifrån dessa områden hoppas vi på en mångfacetterad diskussion innehållande både personliga berättelser och erfarenheter, konkreta tips samt fördjupade teoretiska perspektiv.