Last modified: 2012-05-14
Abstract
Centralt i barnmorskans ansvarsområde på förlossningsavdelning är självständig handläggning av utdrivningsskedet vid normal förlossningsprocess. Studenter utvecklar färdigheter i det genom teoretiska studier, simulatorträning samt verksamhetsförlagd utbildning.Forskning visar att studenters lärande främjas av olika undervisningsformer som sammanlänkar teoretiska och praktiska kunskaper (Jank & Meyer, 1997). Olstedt (2001) refererar till pragmatikern Dewey (1916) som beskriver nyttobegreppet som betydelsefullt. Han anser att pragmatismen är svaret på hur kunskap väljs ut och hur det organiseras av och för den som ska lära sig. Forskning visar också att studenter som lärt via undervisningsfilm online uppvisat lika goda resultat i praktiska färdigheter som studenter som fått lärarledda lektioner, samt nådde bäst resultat vid examination (McKenny, 2011). En instruktionsfilm ökar även förutsättningen för flerspråkiga och studenter med särskilda behov som t.ex. vid dyslexi att nå optimal kunskapsutveckling. När filmen är tillgänglig online kan studenters egna behov styra när de väljer att se på utvalda sekvenser, med syfte att öka kunskapen. Det ger större delaktighet i deras inlärningsprocess, i enlighet med pedagogiska intentioner i barnmorskeprogrammets utbildningsplan (Dnr G217 4699/06).
Syfte och frågeställning. Då studenter i Barnmorskeprogrammet saknar en instruktionsfilm kring handläggning av förlossningens utdrivningsskede är syftet att producera en instruktionsfilm som kan användas som pedagogiskt redskap till kunskapsutveckling för barnmorskestudenter.
Metod och resultat.Utgångspunkt är Corbally’s (2005) metod kring utveckling av pedagogiska undervisningsfilmer och bestod av fyra steg. I förproduktionen planerades alla moment och centralt var ett noggrant skrivet manuskript, anpassat till olika moment i utdrivningsskedet samt till relevant tidsåtgång. Att utgå från ett bildmanus som tydligt illustrerade ordningsföljden på moment som avsågs utgöra den slutliga filmen underlättade arbetet. I produktionen filmades först ordningsföljden av olika moment och därefter adderades talet. Vid efterproduktionen redigerades filmen. Granskningen av bild och ljud fokuserades på filmens krav på att vara estetiskt tilltalande och tydlig visar hur klinisk handläggning av utdrivningsskedet vid normal förlossning utförs. Sista momentet var validering vilket genomfördes via två fokusgruppsintervjuer; en med kliniskt verksamma barnmorskor och lärare från barnmorskeutbildningen, samt en med barnmorskestudenter. På så sätt erhölls synpunkter om filmen från två olika perspektiv. Detta genomfördes våren 2012 och produkten blev en film.
Diskussion. Vi har ingen forskningsfråga eftersom vi inte gjort en studie. Eftersom det är första gången vi gjort en film vill vi diskutera - pedagogiska styrkor och svagheter….osv.?
References
Corbally, M-A. (2005). Considering video production? Lessons learned from the production of a blood pressure measurement video. Nurse education in practice; 5; 375-79.
Dewey, J. (1916). Democracy and Education. New York. Macmillian Company.
McKenny. K. (2011) Using an online video to tech nursing skills. Teaching and learning in nursing; 6; 172-75.
Olstedt, E. (2001). Att tänka kritiskt? En studie om lärande, PBL, och IT i ingenjörsutbildningen. Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet.