I januari 2010 startades ett tvåårigt projekt på Malmö högskolas bibliotek: "Högskolebibliotekets roll i en inkluderande lärandemiljö.” Projektet belyser vad en allt mer heterogen studentgrupp innebär för högskolebiblioteket och hur man skapar en mer inkluderande lärandemiljö där studentgruppens mångfald tas tillvara. I projektet undersöktes studenternas informationssökningsprocess och de problem som studenter upplever och uttrycker i mötet med biblioteket. Malmö högskolas bibliotek erbjuder studenter handledning i informationssökning och det är studenternas autentiska frågor som utgör analysens empiriska material. Analysen vilar på Carol Kuhlthaus modell över informationssökningsprocessen (Kuhlthau, 2004). Syftet med undersökningen var att förbättra bibliotekets undervisning, handledning och övriga tjänster.

Metoden som använts i analysen är innehållsanalys, där problembeskrivningarna kodades och teman identifierades för att få fram en bild av studenternas informationssökning.

Analysen av studenternas informationssökningsprocess visar att det som studenterna upplever som särskilt svårt med sin informationssökning är de söktekniska aspekterna, till exempel vilka databaser som är relevanta och hur sökord fungerar. Framträdande är också att vetenskaplighet upplevs som problematiskt – framförallt hur man avgör vad som är vetenskapligt.

Det framkommer också att många funderingar som studenten egentligen bör diskutera med ämneshandledare och lärare, avhandlas i bibliotekariens möte med studenten. En förklaring till detta kan vara att biblioteket, av studenten, upplevs som en frizon i högskolan där det är tillåtet att visa sin okunskap och ställa ”dumma” frågor utan att bli bedömd.

En annan viktig slutsats är att studenter bokar handledning i alla stadier av informationssökningsprocessen, men behovet av stöd varierar. Genom att handledaren oavsett om det är en bibliotekarie eller lärare känner till hur processen ser ut kan vi bli bättre på att möta studenten där den befinner sig och erbjuda det stöd som är mest lämpligt ur en lärandesynpunkt.

Analysmaterialet har fungerat som underlag för samarbete och diskussioner med lärarna bland annat vid utformandet av lärandemål och undervisningsplanering.

Analysen av studentröster har resulterat i två nya projekt; ett i samarbete med Akademiskt lärarskap - de högskolepedagogiska utvecklarna - där studenternas uppfattning av vetenskaplighet undersöks, samt ett projekt i samarbete med högskolans Studieverkstad där handledning i frirummet ska undersökas.