Last modified: 2012-05-11
Abstract
Hur kan man få 1000 studenter per läsår att förstå och arbeta med lärande för hållbar utveckling? Vid Göteborgs universitet fick studenterna på lärarprogrammet framgångsrikt arbeta med temat ”lärande för hållbar utveckling i skolan” utifrån begreppet Startnycklar. Det är ett koncept av flera som går att implementera i all undervisning (Anderberg et al., 2009; Henze, 2000). Bakgrunden, användningen, utfall och erfarenheter av arbetet med Startnycklar diskuteras. Startnycklar är som namnet antyder en metod att sätta igång arbetet med ett visst tema. I detta fall gäller det temat lärande för hållbar utveckling i skolan. Utgångspunkten är att studenterna på lärarprogrammet ska ta fram Startnycklar för hållbar utveckling riktade mot den åldersgrupp, från förskola till gymnasium, där de efter avslutad utbildning ska jobba. De måste själva sätta sig in i hur de ska definiera hållbar utveckling för att det ska passa åldersgruppen. Startnycklarna som studenterna gör är ett bildspel eller en liten film som med hjälp av bilder, ljud och text ska väcka elevernas intresse för arbetet med hållbar utveckling. Det gäller även att transponera startnyckelinnehållet från att fokusera på den utvalda skol-åldersgruppen till att utgöra en förklaring av bakgrunden till bildspelet, vad studenterna vill framföra och hur det är tänkt att implementeras i klassen eller skolan. Denna senare del skall rapporteras skriftligt på en nivå som passar akademiskt utbildad personal. I Startnyckel-projektet kombinerar lärarstudenterna förståelse för hållbar utveckling med sitt arbete med lärande för hållbar utveckling. Projektet innehåller också delar där studenterna måste ta ställning till legala aspekter av källhantering av sitt material, källkritik, estetiska reflektioner liksom praktiskt arbete med IKT för att skapa ett fungerande bildspel. För att finnas tillgängliga för många intresserade ligger bildspelen på webben, med en sökfunktion (http://www2.dpes.gu.se/education/lau160/). Kursen har tagits fram och implementerats i enlighet med Bologna-processen vilket innebär att kursen har lärandemål, bedömningskriterier och examinationsformer som följer Constructive alignment-upplägget. Eftersom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet är en angelägenhet för hela universitet har detta sätt att arbeta med lärande för hållbar utveckling inneburit en möjlighet att låta de olika tolkningar av lärande för hållbar utveckling som finns vid universitetets åtta fakulteter komma till tals utan att program- och kursledning påtvingar alla en specifik tolkning av begreppet. Denna mångfald ryms inom kursplanen. En diskussion som ofta kom upp rörde just mångfalden och brist på ETT sätt att arbeta med lärande för hållbar utveckling. Utifrån det diskuterar vi huruvida utbildningen ska vara normerande eller inte.
Meddelande från Magdalena: Angivet som Öppet torg/Poster
References
Anderberg, E., Norden, B., Hansson, B. (2009). "Global learning for sustainable development in higher education: recent trends and a critique." International Journal of Sustainability in Higher Education 10(4): 368-378.
Henze, C. (2000). "Sustainability in teacher training courses in a sample of German universities." International Journal of Sustainability in Higher Education 1(3): 280-289.