Syfte och frågeställning: Syftet är att introducera hälsofrämjande teori (salutogenes) i en ny modell för forskarhandledning, ”medarbetarmodellen”, som exempel på tillämpning.  Postgraduala studier i allmänhet och arbetet med en doktorsavhandling i synnerhet är en stimulerande tid för lärande och personlig utveckling. Samtidigt kan arbetet vara förenat med hög grad av stress. Främjar handledning hälsa? Vilka faktorer blir viktiga för att upprätthålla hälsa och lärande? Hur skapar vi meningsfulla och sammanhängande handlednings-situationer? Kan sättet på vilket handledningen genomförs stärka studentens begriplighet av ämnet?

Förankring i forskning: Forskning om faktorer som främjar hälsan är omfattande och tydlig, en stark känsla av sammanhang främjar hälsa (Eriksson 2007; Eriksson & Lindström, 2005, 2006, 2007; Lindström & Eriksson, 2011). Den salutogena teorin fokuserar på människors resurser, förmågor, styrkor och kompetenser, dvs. resursfaktorer för hälsa istället för orsaker till sjukdom (Antonovsky, 1979, 1987). Forskning där man förenar hälsofrämjande perspektiv med högskolepedagogik är sparsam, i synnerhet inom forskarhandledning. Vissa försök har gjorts, man talar idag om pedagogiskt välbefinnande (Lappalainen, Kuittinen & Meriläinen, 2008) och hälsofrämjande lärande (Lindström & Eriksson, 2011). Pedagogisk forskning lyfter fram vissa grundläggande faktorer för ett framgångsrikt och hälsofrämjande lärande, dvs. lärandet blir mest effektivt då fokus ligger på personliga styrkor och när lärandeprocessen är meningsfull, sammanhängande och demokratisk (Nilsson, 2003; Knoop, 2008).  Baserat på tidigare forskning inom handledning (Handal & Lauvås 2008, 2010; Sondenå 2010) avser ”Medarbetarmodellen” att svara på frågeställningarna genom att fokusera på vissa grundläggande karaktäristika såsom relationer, kommunikation, människosyn, process, ömsesidighet, reflektion, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och sammanhang.

Metod: Systematisk forskningssyntes (Cooper, 1998) över den salutogena teorin 1992-2003 (Eriksson, 2007) samt en fortsättning 2004-2011 och dess samband med hälsa (ca 1500 artiklar). Detta relateras här till relevant litteratur kring hälsofrämjande pedagogik och lärande i form av forskarhandledning.

Resultat: Resultatet blir en översikt och syntes av forskning om hälsofrämjande teori och forskning om handledning ur ett högskolepedagogiskt perspektiv. Detta är ett första steg att introducera och diskutera hälsofrämjande teori inom högskolepedagogik. Fortsatt forskning behövs där modellen tillämpas i praktisk verksamhet och där processer för hälsa och lärande följs och vetenskapligt utvärderas.

Diskussion och reflektion: Vi har idag en omfattande kunskap om vilka faktorer som främjar hälsa. Likaså har vi kunskap om att god hälsa hänger samman med ett framgångsrikt lärande. Det är angeläget att ta tillvara denna kunskap genom att förena hälsofrämjande teori med pedagogik, här exemplifierat i en modell för forskarhandledning. Då skapas förutsättningar för lärandeprocesser som främjar hälsa.