Chalmers Conferences, NU 2012

Utveckling av undervisning genom att använda testfunktionen i Pingpong
Håkan Tornberg

Last modified: 2012-05-14

Abstract


Inledning: En central och styrande del av studenters lärande utgörs av examinationen (Rowntree, 1987; Hult, 2005). Vid undervisningen på programmen för högskoleingenjörer i byggnadsteknik vid Tekniska Högskolan i Jönköping används lärplattformen Ping Pong, som innehåller funktionen ”Tester”. Det finns en översiktlig kännedom om funktionen hos lärarna, men den har tillämpats i ringa omfattning i undervisningen. I en svensk undersökning av examination av nätbaserade kurser konstaterades en viss förskjutning till förmån för tillämpningsuppgifter och formativ examination jämfört med traditionell undervisning (Hult, 2005). Under höstterminen år 2011 inleddes ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med syfte att öka kunskapen om hur den digitala testfunktionen skulle kunna skapa större allsidighet i undervisningen och därigenom ge möjligheter till ett effektivare lärande.

Utvecklingsprojektet fokuserade följande frågeställningar:

  • Vilken är studenternas uppfattning om och motivation till att göra digitala tester?
  • Främjar självrättande digitala tester likabehandling vid examinationer?
  • Stimulerar återkommande digitala tester under kursen genomförande till aktivering och kontinuerlig inlärning?
  • Förändras betygsfördelningen?
  • Kan frågor skapade i digitala test spegla lärandemålen för kunskap, förståelse och färdigheter?
  • Behövs kompletterande bedömningsmetoder?

Genomförande: Digitala tester prövades under hösterminen år 2011 på två kurser. Under den första kursen gavs tre digitala tester under pågående kurs. I den andra kursen gavs två digitala tester och ett redovisningsseminarium under pågående kurs som avslutades med en digital tentamen. För närvarande prövas tester och studieupplägg i en tredje kurs.

Resultat: Studenterna är överlag tillfredsställda med fortlöpande tester under kurserna. Studenterna anser att de aktiveras och läser kontinuerligt under kursperioden. Samtidigt fungerar testerna som avstämning för fortsatt inlärning.

Närvaron vid olika kursaktiviteter är nästan total. Testerna är frivilliga, men ger över ett visst antal rätt en liten bonus till tentamen.

Rättningen blir strikt neutral. Flertalet studenter uttrycker sig positivt om digitala tester. En mindre grupp anser det vara svårare att läsa frågor på dataskärm, men är positiva till att få resultatet i samband med inlämningen. Studenter med läs- och skrivsvårigheter ger ingen avvikande bild från övriga studenter. Jämfört med traditionella tentamina ökar andelen godkända. Fler erhåller betygsgraden fyra, medan betygsgraden fem är oförändrad.  Aktiveringen under kurserna tycks gynna svagare studenter.

Testerna innehåller följdfrågor på lösningar till förberedande beräkningsövningar. Studenter som förstår beräkningarna erhåller sannolikt rätt på testfrågorna. Flervalsfrågor kan även konstrueras så att de verifierar samma kunskaper som beskrivande svar.

Även muntliga redovisningar i seminarieform  och skriftliga inlämningar ersätter tentamens redovisande uppgifter. Seminarieövningarna är uppskattade. Lärarens närvarograd och kontakter med studenterna ökar genom minskad tid för tentamensrättning.

References


Hult, A. (2005). Examination över nätet – en studie av 10 nätuniversitetskurser. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research.

Rowntree, D. (1987). Assessing students: How shall we know them? London: Kogan Page.