Internationalisering i högre utbildning ses som en självklarhet och de flesta forskare inom ”globalisering och utbildning” anser att vi lever i ett slags global kunskapsekonomi (Lundgren, 2010). Redan 1978 siade Lyotard (2009) om att kunskap skulle förändras från att ha haft ett egenvärde till att bli en handelsvara, något som kan konsumeras, produceras och säljas. Om vi då utgår ifrån internationaliseringens självklarhet i en global kunskapsekonomi, hur är intentionerna och idéerna med internationalisering i högre utbildning formulerade och vilken förskjutning i syfte har skett sedan den statliga internationaliseringsutredningen 1974. Föreliggande presentation kommer att fokusera hur internationalisering beskrivs och framställs i policydokument för högskolan i Sverige. I analysen används framför allt nationella propositioner, statliga utredningar och departementsskrifter, och en mindre jämförelse med texter från Europeiska Unionens råd och Europakommissionen görs. Textanalysen, som är en del i ett avhandlingsprojekt, bygger på kritisk diskursanalys (Fairclough; Halliday).

Av det preliminära resultatet framgår föga förvånande att det handlar om ekonomiska intressen. Internationalisering beskrivs utifrån en världsekonomi och en global arbetsmarknad där människor rörlighet och yrkens internationella inslag är utgångspunkter. Sverige ska till exempel ”stärka sin ställning genom att konkurrera med kunskap, kompetens, kreativitet och kvalitet” (prop 2004/05:162, s32). Internationalisering framställs också som en kvalitetsaspekt, och att internationellt samarbete ska bidra med nya perspektiv. ”Studenter, doktorander, forskare och lärare från andra länder eller med internationella erfarenheter” (ibid) ses som en tillgång. Internationaliseringen av högre utbildning ska dessutom bidra ”till att främja förståelsen och respekten för andra synsätt, kulturer och traditioner samt till internationell solidaritet” (ibid) och högskolan har ett gemensamt ansvar för världen genom samverkan.

I presentationen resoneras om tänkbara konsekvenser av de uttolkade intentionerna. Perspektiv som kunskap som försäljningsobjekt, dränering av kompetens i internationaliseringens kölvatten, kunskap som investering, ömsesidighet relaterat till makt samt engelska som verksamhetsspråk kommer att problematiseras.

Hur internationaliseringens intentioner påverkar universitetslärares praktik kommer att vara föremål för en kommande studie.