Syftet med studien är att problematisera akademiskt skrivande i speciallärarutbildningen som professionsutbildning.

Lärarutbildningen strävar efter såväl akademiska status som professionalisering (Goodson & Numan, 2003). Englund (1994) understryker vikten av att skilja på professionalism och professionalisering, där det förra står för den kompetens, som krävs för att framgångsrikt utöva sitt yrke medan professionalisering i stället inbegriper strävan efter position och status i samhället. Hos Colnerud och Granström (2002) löper dock dessa begrepp parallellt. Respekten för läraryrket upprätthålls enligt författarna, med hjälp av professionalitet men också med hjälp av professionalisering. Eftersom professionalisering förutsätter en vetenskaplig bas blir kopplingen till universitet och forskning viktig. Det som enligt Ström (1999)skiljer professionalitet från ett icke-professionellt yrke är vissa kriterier som kvalificerad teoribaserad kunskap, hög samhällelig status, yrkesmässig autonomi, etiska regler, gemensamt yrkesspråk samt någon form av legitimering utifrån behörighetskrav. De lärare som söker vidareutbildning till speciallärare kommer från en ”görandekultur” och har med sig en äldre utbildning som inriktats mot praxisnära behov. Den fråga som ställs i studien är hur det akademiska skrivande som de studerande nu ställs inför som en del av akademiseringen kan bidra till professionaliteten i speciallärarens yrke.

Studien bygger på analys av sex skriftliga examinationsuppgifter, varav fyra individuella och två på gruppnivå. Texterna är skrivna av två olika grupper om sammanlagt 90 studerande. Vidare ingår en uppföljning av en grupp om fjorton speciallärare under deras första två och ett halvt år i yrket efter examen. Dessa verksamma speciallärare har intervjuats om relationen mellan utbildningens akademiska inslag i relation till nuvarande yrkesutövning. Examinationsuppgifterna har analyserats utifrån kvalitetsaspekter i examensförordningen där kritisk granskning, analys och problematisering lyfts som akademiska kriterier medan färdigheter och förtrogenhet relateras till professionen. Fokus för analysen av intervjuerna har lagts på talet om det akademiska i förhållande till verksamhetens krav.

Förmågan att problematisera ett område blir lidande om de studerande inte förmår uppfatta perspektiv eller teoribildningar och använda dem då de belyser ett fenomen. De studerande som lyckades bäst använde sig av en argumenterande röd tråd i sin text såväl i inledningen som i genomgång av litteratur. För flertalet studenter blir dock inledning och genomgång av litteratur eller forskning antingen ensidig eller en uppräkning av allt som skrivits. Vidare finns en motsägelsefullhet om egna erfarenheterna och åsikterna i relation till objektivitet. För de utexaminerade lärarna har den vetenskapliga grunden främst haft betydelse för deras status och förmåga att argumentera för att genomdriva förändringar.