Syftet med föredraget är att redovisa hur examinatorer argumenterar och motiverar betyg på uppsatser samt hur denna bedömning formas av examinatorernas erfarenhet och de formella bedömningskriterier som formulerats centralt. Hur förhåller sig examinatorerna till de formella ramarna när de skriver sitt bedömningsprotokoll? Hur förändras den skriftliga motiveringen allteftersom en examinator blir mer erfaren?

Undersökningen tar sin utgångspunkt i samtida bedömningsforskning. Examinatorer har tidigare haft mycket stor frihet att själva avgöra vad som är viktigt när uppsatser bedöms. Under senare år har denna frihet problematiserats både internationellt och nationellt. I Sverige är det inte ovanligt att högskolor presenterar ett antal bedömningskriterier bland de formella regler som gäller för examination. Således har utrymmet för examinatorer att tillämpa sitt eget omdöme under senare år alltmer begränsats genom införandet av formella kriterier. I denna studie undersöks hur examinatorerna i praktiken förhåller sig till dessa formella krav på bedömningen. Internationell forskning visar på stor variation gällande examinatorers bedömningar, bland annat tenderar en novis examinator att vara mer osäker och att tydligare följa kriterielistor och instruktioner än en erfaren examinator (Hansford & Maxwell 1993, Hornby 2003, Johnston 1997, Saunders & Davis 1998, Yorke 2010). 

Föredraget bygger på en studie av totalt 2085 bedömningsprotokoll inom lärarutbildningens examensarbetskurs vid GU med totalt 243 examinatorer under åren 2004-2010. De tolv mest erfarna examinatorernas bedömningsprotokoll har valts ut. Examinatorernas tidiga respektive sena bedömningsprotokoll har jämförts i syfte att analysera om erfarenheten av att ha examinerat många uppsatser påverkar utformningen av bedömningsprotokollen. För studien har ca 120 examinationsprotokoll analyserats.

Studiens övergripande tema knyter dels an till diskussionen om styrning kontra frihet, dels till diskussionen om erfarenhet och rättvis bedömning.