Chalmers Conferences, NU 2012

Att motivera studenter
Maria Andersson, Anna Lundberg

Last modified: 2012-05-14

Abstract


Man vet idag att människor tror mer på den kunskap man själv har skaffat sig på egen hand än den kunskap som någon annan person beskriver (Struyven et al., 2010). När det gäller motivation i inlärningssituationer har man också kunnat visa att motiverade studenter lägger ned mer tid på sina kurser och lär sig mer (Wijnia et al., 2011). Studenter är inget undantag. Det är i högsta grad min uppfattning att högskolan idag måste ta hänsyn till vad studenter motiveras av och hur dessa motivationsfaktorer kan utvecklas och synliggöras. Undervisningsformer och moment där studenter får reflektera över vad man faktiskt har lärt sig bidrar i större grad till ett livslångt lärande (Sambell et al., 1997; Marton och Booth, 2000). Ovanstående författare visar också att verklighetsanknutna läraktiviteter med ett syfte som studenten tydligt förstår, också bidrar till en motivation att lära mer. Pettersen (2008) lyfter fram ”fem C:n” från den engelska litteraturen som de mest motiverande i lärsituationer: Curiosity (nyfikenhet, intresse), Challenge (utmaning), Choice (valmöjlighet, självstyrning), Control (kontroll, självreglering), Collaboration (samarbete, delaktighet) och ger exempel på hur det problembaserade lärandet uppfyller dessa. Undervisningsmoment som innehåller moment av eget ansvar och där studenter får frihet att fundera och diskutera över egna formulerade frågor och problem som är viktiga inom sin utbildning ger studenter ökad motivation för sina studier (Biggs 1999). Om vi kan använda den kunskap som vi idag har om hur studenter motiveras betyder det att vi kan designa lärandemiljöer som i större utsträckning ger det långsiktiga resultat som högskoleutbildning eftersträvar. Några exempel på läraktiviteter och examinationsformer som direkt är tagna ur verkligheten, kräver eget ansvar och eget arbete samt är utmanande ur min egen lärarsituation, är tex att studenterna ska genomföra en presentation på grundskola inom något biologiämne, studenterna ska svara på remisser som är aktuella, studenterna ska svara på frågor från allmänheten och att studenterna ska skriva råd till en djurägare. I denna workshop ska vi lyfta upp tankar om hur vi skapar en motiverande miljö för våra studenter utifrån den forskning som finns om vilka motivationsfaktorer som är viktiga.

References


Biggs, J. (1999). Teaching for quality learning at university. Society for research in higher education and open university press. Buckingham.

Marton, F & Booth, S., (2000). Om lärande. Studentlitteratur. Lund

Pettersen R. C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Studentlitteratur.

Sambell, K., McDowell, L. & Brown, S. (1997) ‘But is it fair?’ an exploratory study of student perceptions of the consequential validity of assessment. Studies in Educational Evaluation, 23(4), 349–371.

Struyven, K., Dochy, F., Janssens, S. (2010). Teach as you preach’: the effects of student-centred versus lecture-based teaching on student teachers’ approaches to teaching. European Journal of Teacher Education 33 (1), 43–64

Wijinia, L., Loyens, S. M. M. & Derous, E. (2011). Investigating effects of problem-based versus lecture based learning environments on student motivation. Contemporary Educational Psychology 36, p 101-113.