Vetenskapligt skrivande är ett viktigt moment i studentens grundutbildning. Skrivandet kräver att studenten ska ange källor på ett korrekt sätt i enlighet med en viss stil. Av erfarenhet konstateras att processen att hantera olika stilar kräver tid. Kritiskt tänkande är en grundläggande förutsättning inom vetenskapligt arbete och kräver i sig inte detaljkunskap kring olika stilars struktur. Dagens tekniska förutsättningar gör det möjligt att underlätta vetenskapligt skrivande genom att använda referenshanteringssystem. I dagsläget finns flera referenshanteringssystem, Refworks, EndNote, Zotero, Mendeley, CiteUlike och Colwiz varav vissa är licensbaserade och andra är tillgängliga genom nätet.

De senaste åren har sociala medier, såsom Facebook, Bloggar, Wikipedia etc. alltmer uppmärksammats. Diskussionen har berört för- och nackdelar, men samtidigt även potentiella möjligheter i utbildningssammanhang. Sociala medier skapar förutsättningar för kommunikation som i sin tur påverkar lärande. Detta lärande kan sägas vara kollaborativt. Illeris poängterar att ett sådant lärande syftar på aktiviteter där en grupp av människor strävar efter att lära sig och att utveckla något tillsammans. Det är således de tekniska möjligheterna som underlättar kommunikation och lärande. Ur pedagogisk synvinkel framstår Vygotskij som portalfigur när det gäller pedagogik och teknik. Hans teoretiska resonemang utgår från ett sociokulturellt perspektiv där människan lär av varandra och antas vara aktiv i sitt sociala sammanhang. Individuell kunskap växer således fram mellan individer, och redskap från omgivningen används i syfte att stimulera lärandet. Lärarens roll, utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv, är att stimulera så goda lärandemiljöer som möjligt.

Med denna bakgrund var syftet med studien att undersöka två olika referenshanteringssystem, Zotero (ett socialt medium tillgängligt via nätet) och EndNote (licensbaserad), och hur dessa kan bidra med att stimulera positiva lärandemiljöer som kopplas till den nya generationens studenter.

En pedagogisk implementering genomfördes våren 2010 för samtliga studenter, termin1, vid arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen. Som metod för arbetet har såväl enkät som intervju använts. Materialet har analyserats i enlighet med innehållsanalys. Resultatet visar tre kategorier; Användarvänlighet, Tillgänglighet och Lärandesituation. Användarvänlighet illustrerar studenternas uppfattning av hur lätt, smidigt och tidssparande det är att använda referenshanteringssystemet. Tillgängligheten beskriver de tekniska förutsättningar som är förenade med verktyget och Lärandesituationen beskrivs utifrån ökad kommunikation genom nätverkande och att studenterna upplever att de kan tänka sig att använda verktyget i olika sammanhang i framtiden. Utifrån resultatet konstaterar vi att studenterna ställer sig positiva till användning av referenshanteringssystem. Utifrån resultatet kan vi också konstatera att det blir avgörande att välja ett referenshanteringssystem som fyller kravet på tillgänglighet. Av denna studie framgår att varken EndNote eller Zotero uppfyller kraven beträffande tillgänglighet i en optimal lärandesituation. Det är genom tillgängligheten man kan skapa trygghet och kontinuitet i lärande processen.