Bakgrund och problemområde


Redan i början av 2000-talet (1) klargjordes att villkor och uppdrag för högskolan har förändrats som följd av utbyggnaden av högre utbildning. Ökad studentheterogenitet leder till ökade krav på högskolans lärare och utbildningsformer, vilka måste mötas på ett medvetet och strategiskt sätt. Enheter för stöd till pedagogisk utveckling har inrättas och utvecklingen påskyndats av krav på högskolepedagogisk utbildning och ”Bologna-processen”. Tre pedagogiska utvecklingsenheter i Norden har utvärderats och man fann att de befann sig i en utveckling avseende sina uppdrag men också att de kunde vara organiserade i motsättning mot sitt uppdrag och att uppdraget och ansvaret var oklart (2).

Internationellt har en liknande utveckling ägt rum. Gemensamt för enheterna tycks vara en betydande osäkerhet om den fortsatta existensen (3). Verksamheten är ofta ifrågasatt och en viktig fråga är vad som åstadkoms (4). Blir lärosätets utbildningar bättre, lär studenterna bättre, blir de mer framgångsrika?  Det har gjorts försök att mäta sådana effekter, dels genom teorigrundade studier om lärares och studenternas inställning till undervisning och lärande, dels genom enkäter eller intervjuer som efterfrågar lärares egna uppfattningar om förändringar (5,6,7,8). Den internationella litteraturen avspeglar också ökade krav på forskningsanknytning av pedagogisk utveckling (9).

Det centrala för oss är att klargöra hur ansvariga ser på utmaningarna ovan och vilka beslut som fattas, vilka uppdrag som formuleras, vilka konsekvenser dessa får för organisation av pedagogiska enheter samt för det pedagogiska stöd som kan erbjudas. Vad är det som styr, är det vad man vill uppnå pedagogiskt eller är det organisationen i sig?

Vår studie

Syfte

Sammanfattningsvis är syftet att:

i) klarlägga vad universitet i Sverige vill uppnå med pedagogiska utvecklingsenheter

ii) redovisa hur pedagogiska enheter organiseras

Metod

Vi avser att studera pedagogiska utvecklingsenheter vid tolv universitet i Sverige genom hemsidesinventeringar och telefonintervjuer med representanter för enheterna.

Resultat

Vi har genomfört en pilotstudie avseende fyra universitet och preliminära resultat visar på stora likheter i uppdrag, stora skillnader i organisation, återkommande omorganisationer på oklara grunder samt osäkerhet vad gäller forskningsanknytning.

Det vi vill diskutera med deltagarna i vårt Runda Bord är:

 - Vad ska pedagogiska utvecklingsenheter göra?
 - Ska verksamheten vara forskningsanknuten? Ska arbetet utgå från forskning och/eller ska de som arbetar med pedagogisk utveckling bedriva forskning?
 - Hur ska pedagogiska utvecklingsenheter vara organiserade för att kunna utföra sina uppdrag och uppnå legitimitet på lärosätet?
 - Hur kan man utvärdera resultatet av pedagogiska utvecklingsenheters arbete?

Målgrupp

Alla lärare med intresse av pedagogisk utveckling och utbildning; pedagogiska utvecklare