Språkliga perspektiv i samband med bedömning av studenttexter skiljer sig åt mellan lärosäten, utbildningar, kurser och lärare. Tid och resurser satsas i olika utsträckning och med olika syften på att medvetandegöra studenter om deras skrivkompetens, följdriktiga utvecklingsvägar och lärares bedömningskriterier. I denna workshop delar texthandledare, därtill lärare, från högskolorna i Borås och Gävle med sig av sina erfarenheter och bjuder in deltagarna till en diskussion om bedömning av språket i studenttexter.

Texthandledares huvudsakliga arbete på lärosäten handlar om att vägleda studenterna i deras skrivprocess och på så vis bidra till en ökad textmedvetenhet. Men vilka vägar är rimliga att gå för universitets- och högskolelärare som vill stödja studenters skrivkompetens och funderar över villkor för bedömning?

I Högskoleverkets rapport Förkunskaper och krav i högre utbildning (HSV 2009:16) framträder en rad svårigheter som dagens studenter har med sitt skrivande. I rapporten framhålls nödvändigheten av ett ökat språkstöd för att kvaliteten i studenternas texter ska hålla en acceptabel nivå. HSV konstaterar bland annat att ”uppsatsarbetet drar ofta ut på tiden eftersom studenterna har svårt att skriva.” (s. 77)

Våra erfarenheter som texthandledare visar att studenter kan ha svårt att tolka och tillägna sig anvisningar till skrivuppgifter och de lärarkommentarer som följer vid bedömning. Blåsjö (2004) menar att ”Lärarna är medvetna om att de tänker på ett visst sätt, men de har svårt att verbalisera vad tänkandet går ut på och hur det brukar formas.” (s. 291)

Lärares förväntningar på studenters förmåga att kommunicera i text infrias inte alltid. En del lärare anser att de inte kan och inte heller behöver bedöma språket, medan andra underkänner inlämningar som uppvisar språkliga brister.

För att möjliggöra en ökad skrivkompetens hos studenterna, bör deras skriftspråkliga förmåga synliggöras och diskuteras av lärare, texthandledare och övriga utbildningsansvariga. Detta framhålls av (Ask, 2007) som undersökt akademiskt skrivande i den högre utbildningen:

Ett erövrande av en akademisk skriftspråkskompetens kräver både individuella och institutionella insatser och en lärandemiljö som öppnar för en medveten utveckling av det akademiska skrivandet.  (s.166)

Med ovanstående som utgångspunkt inbjuds intresserade från olika lärosäten, ämnesinriktningar och studienivåer till erfarenhetsutbyte och diskussion.  I workshopen problematiseras universitets- och högskolelärares uppdrag som språk- och textbedömare. Vad förenar olika bedömningssätt och vad skiljer dem åt? Workshopdeltagarna ges möjlighet att diskutera utifrån autentiska studenttexter och sätta språk- och textbedömning i relation till exemplens kursplaner, uppgiftsanvisningar och betygskriterier.